Jerry Engström slutar som campuschef: ”Jag har försökt att vara en bra samarbetspartner, ledare och utvecklare”

Han klev in i Campus Västerviks lokaler 1997 för att läsa en kvällskurs. Därefter blev han campuschefen som under nära tre decennier byggde en verksamhet som i dag erbjuder ett 20-tal utbildningar och bedriver forskning. Att Jerry Engström, 69, nu drar sig tillbaka kan beskrivas som slutet på en era.

Den sista juni arbetar Jerry Engström sin sista av omkring 10 000 dagar på Campus Västervik. I den här intervjun får han chansen att blicka tillbaka på den tid som har varit och avslöja sina planer för framtiden.

Vi får den klassiska frågan avklarad: Hur känns det att sluta som campuschef?

Det är blandade känslor. Jag kan fortfarande känna att jag inte är riktigt klar. Jag ser fram emot att helt få styra över mig själv men ser risken att tappa sociala sammanhang som är kopplade till arbetet. Det känns lite läskigt att klippa band till människor som jag är van vid att träffa, i vissa fall varje dag.

Nyligen blev du avtackad som campuschef, hur var kvällen?

Helt fantastisk, det var ju en upplevelse, inte bara en avtackning eller fest. Jag har inte hunnit och smälta allt ännu. Ur mitt perspektiv var det långt, långt över alla förväntningar.

Många personer kom till din avtackning, från kommunen, regionen, lärosäten, andra campus, fackförbund, studentföreningen, med mera. Vad tror du det beror på?

Jag är väldigt rörd och tacksam över det och allt engagemang som var kring avtackningen. Känslan är att jag kanske har tillfört något. Jag har försökt att vara en bra samarbetspartner, ledare och utvecklare. Det verkar ha varit uppskattat. Det var fina, personliga tal och påminnelser om vad Campus Västervik och tillgång till högre utbildning och forskning betyder för Västervik. Det verkar som att jag också har betytt något för personer, på ett sätt som jag kanske inte riktigt har förstått.

Vad är du mest stolt över efter dina 27 år på Campus Västervik?

Generellt är jag stolt över den utveckling som har skett här. Jag har haft förmånen att bygga upp den organisation vi har i dag med de kompetenta medarbetare som finns här. Från att erbjuda några kvällskurser till flera programutbildningar som ger människor examen. Jag är stolt över att vi har byggt upp en unik forskningsmiljö i Västervik och över arbetet i ”Nya vägar”. Genom Nya vägar har vi satt Campus Västervik och decentraliserad utbildning på kartan. Vårt sätt att arbeta har fått en stor spridning och är numera ett etablerat begrepp. Vi har blivit förebild för så många.

(Nya vägar är namnet på ett initiativ för samverkan kring ökad tillgång till högre utbildning i hela landet, statlig finansiering av decentraliserade lärmiljöer samt kvalitetsutveckling i de här lärmiljöerna. Bakom initiativet står Campus Västervik och Högskolan Väst. Reds. anm.)

Finns det något du ångrar?

Jag ångrar nog inte något som jag har gjort men kanske något jag inte gjorde. Ibland har vissa saker haft dålig tajming. Vi försökte till exempel starta en entreprenörsskapsakademi där vi var alldeles för tidigt ute.

Vad ska du göra först av allt efter att du har slutat?

Nu vill jag ha en normal semestertid. Efter sommaren, när jag tidigare har gått tillbaka till jobbet, ska jag börja fundera. Jag har fått några förfrågningar som jag vill överväga. Jag vill också resa, bland annat till Sri lanka och till mina barn och barnbarn, som är utspridda i landet.

Vad händer sedan?

Jag vill gärna ha något uppdrag, helst kopplat till det arbete jag har gjort inom Nya vägar. Jag känner mig definitivt inte klar där än, det finns många tankar och idéer. Initiativet har stort stöd av den lokala politiken men inga detaljer är klara än för hur arbetet framåt skulle kunna se ut. Jag är inte det minsta orolig inför framtiden. Jag vill göra saker och det finns hur mycket som helst att göra.

Innan Jerry Engström blev kommunal tjänsteperson ägnade han sig åt helt andra verksamheter. Framför allt drev han olika restauranger, men även en spelhall och diskotek. Under den här perioden tävlade han också i motorsporten dragrace.

­Jag gillade de tekniska bitarna kring bilar, att bygga och utveckla bra, snabba tävlingsbilar. Det tog mig bland annat till USA och jag har varit svensk mästare och Europatvåa i dragracing. Här lärde jag mig även att leda ett team, och att leda utan ekonomiska incitament. Inom krog- och restaurangbranschen handlade det om att alltid försöka vara lite bättre, att ha lite godare mat och vara något billigare än andra. Alltså att hela tiden utveckla verksamheterna, något som jag sedan tagit med mig under resten av mitt yrkesverksamma liv.

Hur hamnade du på Campus Västervik?

Jag kom tillbaka till Västervik och började plugga, bland annat ”IT-buren distansutbildning” via dåvarande Högskolan i Kalmar. Jag började också engagera mig i verksamheten vilket senare gjorde att jag fick frågan om att vara handledare i en kurs. Därefter fick jag leda ett EU-projekt för att bygga upp högskolecentrum i Västervik och flera andra kommuner, vartefter jag blev ledare och chef för Campus Västervik.

1997 hette verksamheten Högskolecentrum. Då erbjöds fyra kvällskurser och de tre deltidsanställda medarbetarna delade ett rum i den byggnad som Campus Västervik i dag har tagit över helt. Plus ett antal utbyggnader. Verksamheten tog namnet Campus Västervik 2010, på initiativ av näringslivet. Tack vare ett projekt kunde Campus starta en forskningsmiljö 2017. Antalet utbildningar har vuxit till omkring 20 stycken, genom samverkan med universitet, högskolor och anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Utbudet är flexibelt efter arbetsmarknadens behov av kompetens. I dag finns bland annat lärarutbildningar, sjuksköterskeutbildningar, socionomutbildning och en IT-utbildning.

Vad har varit din drivkraft under alla de här åren?

Jag drivs av utmaningar och blir taggad när folk säger att det aldrig kommer att gå. Det finns en liten tävlingsinstinkt i det. Jag vill göra något så bra som det kan bli. Med tiden har också samhällsfrågan blivit viktigare och viktigare. Ska inte människor kunna välja var de vill bo och hur de ska utvecklas och leva? Jag har velat bidra till att människor ska få samma förutsättningar att leva som vi vill oavsett var vi väljer att leva, bo och etablera oss.

Vill du dela med dig av ett roligt minne?

Det kom ett danskt gäng hit för några år sedan, som ville ha med oss i en forskningsrapport. Det utmynnade också i det första studiecentret i Danmark, som har en liknande verksamhet som vår. Det var första gången vi kunde läsa något om oss ur ett forskningsperspektiv. Det var lite häftigt.

Den 3 juni började Jerry Engströms efterträdare, Ola Bokström Dagbro, 50 år. Han har tidigare arbetat som studierektor vid Linnéuniversitet.

Vad vill du ge Ola Bokström Dagbro för tips?

Håll utvecklingen vid liv. Campus Västervik behöver hela tiden utvecklas, framför allt på grund av att det är samhällets behov och lärosätenas ”goda vilja” som påverkar vad vi gör och behoven är föränderliga. Ett annat tips är att vårda våra relationer med lärosätena. De är avgörande men kan inte tas för givna.

Vad vill du skicka med politiker och chefer i kommunen, som ska fatta beslut om framtiden för Campus Västervik?

Jag hoppas att vår nye campuschef och campusverksamheten får samma uppbackning, stöd och frihet som jag tidigare har haft.