Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Världstoalettdagen 19 november

2017-11-17

Sluta fulspolaDen 19 november är FN:s världstoalettdag, vars syfte är att uppmärksamma sanitetsfrågor runt om i världen. I Sverige har vi tillgång till både toaletter och rent vatten. Men var tredje svensk känner inte till att hushållspapper inte ska spolas ned i toaletten, där det riskerar att orsaka stopp och översvämningar. 

Visste du att det spolas ner ungefär 55 ton skräp i avloppen i Västerviks kommun varje år*?

En situation som ligger bakom många fulspolningar är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen genom att ”fultorka” oss med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten. Detta visar en undersökning som YouGov har genomfört på uppdrag av Svenskt Vatten**. 

Att hushållspapper är den vanligaste fultorkningen var förväntat, men undersökningen visar också att en stor del av svenskarna inte känner till att hushållspapper och våtservetter inte ska spolas ned i toaletterna. Hushållspapper och våtservetter löses nämligen inte upp av vatten.

Undersökningen visar att sju av tio spolar ned det de fultorkar sig med. Näst vanligaste fultorkning är pappersnäsdukar.

Hushållspapper och annat papper, som inte är toalettpapper, orsakar stora problem för reningsverk, pumpstationer och i toaletten. 

Förutom stopp i ledningar och pumpar, samt översvämningar med efterföljande utsläpp av orenat avloppsvatten till våra vattendrag orsakar nedspolat hushållspapper och våtservetter också en stor mängd avfall som måste rensas bort från galler och ledningar i avloppsreningsverken och köras bort för förbränning.

Vad händer när du fulspolar?

  • Det blir problem med pumparna i våra pumpstationer med dyra reparationer som följd.
  • Avloppsreningsverkens funktion försämras vilket innebär att avloppsreningen blir sämre.
  • Miljöskadliga ämnen släpps ut till våra sjöar och hav. Växter och djur påverkas av de miljöskadliga ämnena som orsakas av avloppsutsläpp på grund av stopp i avloppsledningsnätet och att avloppsvattnet bräddas ut i våra sjöar och hav.
  • Översvämningar i fastigheter på grund av stopp i avloppsledningen orsakat av material som inte får spolas ner, till exempel våtservetter, bomullstussar, tops, fett, tamponger och blöjor. 

Toalettvett - det är lätt att göra rätt!

Detta får man slänga i toan

Allt som kommer inifrån kroppen – kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Toalettpapper är
också gjort för att spolas ned i toaletten.

Hushållspapper och våtservetter däremot löses inte upp av vatten.

Sluta fulspola – bästa tipset!

Det är enkelt. Ha alltid en papperskorg på toaletten där hushållspapper, våtservetter och annat skräp kan slängas. Skräp ska alltid slängas bland förbränningsbara sopor. Svårare  än så är det inte.

Fulspola

Att fulspola innebär att man spolar ned något annat än kiss, bajs och toalettpapper i
toaletten.

Fultorka

Att torka sig med någonting annat än toalettpapper när detta är slut. Det är helt okej så länge som detta slängs bland förbränningsbara sopor och inte spolas ned i toaletten.

"Sveriges vanligaste fultorkningar"

  1. Hushållspapper (24%)
  2. Pappersnäsduk (10%)
  3. Servetter (7%)
  4. Våtservetter (6%)
  5. Pappershandduk (3%)
  6. Utrivna tidningssidor (2%)
  7. Underkläder eller annan textil (1%)
  8. Annat (1%)

*Rensmängder år 2016 från Lucerna avloppsreningsverk, Ankarsrum, Överum och Gamleby.

**Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 13-16 oktober 2017 har sammanlagt 1012 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige.

Om Svenskt Vatten

Svenskt Vatten arbetar för friskt dricksvatten, rena sjöar och hav samt människors tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 8,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.

Sidan senast granskad den 17 november 2017