Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Enkelt avhjälpta hinder

Miljö- och byggnadskontoret kontrollerar att reglerna för att undanröja enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler följs. Krav på att avlägsna hinder i lokaler som allmänheten har tillgång till har funnits i Plan- och bygglagen sedan 2001. Reglerna gäller retroaktivt. En publik lokal måste uppfylla dagens krav på tillgänglighet och användbarhet. Sedan 2015 ses otillgänglighet som en typ av diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Det är ägaren till lokalen, oftast fastighetsägaren, som ansvarar för att hindren avhjälps.

Miljö- och byggnadskontoret har arbetat fram en checklista som ska underlätta för fastighetsägare att upptäcka hinder i sina lokaler.

Vad som klassas som ett enkelt avhjälpt hinder är en bedömningsfråga som avgörs från fall till fall. Enkelt avhjälpta hinder kan till exempel vara:

  • Mindre nivåskillnader eller trappsteg
  • Höga trösklar
  • Tunga dörrar
  • Olämpligt placerade eller utformade dörröppnare
  • Bristande markering av trappor och glasytor
  • Dålig ljus- och ljudmiljö
  • Avsaknad av ledstänger
  • Brister i utformning och placering av fast inredning

Vid bedömning ska hänsyn tas till nyttan av åtgärden, platsens förutsättningar och ägarens ekonomiska möjlighet att avhjälpa hindret. Kostnaderna får inte bli orimligt höga för fastighetsägaren. Om ett hinder klassas som enkelt avhjälpt ska det åtgärdas direkt. Visar det sig att det är mer fördelaktigt att åtgärda hindret vid ett senare tillfälle så går det också bra. I dessa fall måste en åtgärdsplan upprättas. Där anges varför åtgärden skjuts upp och datum för när hindret ska åtgärdas. Om ett hinder inte avhjälps kan Miljö- och byggnadsnämnden besluta om att förelägga ägaren att avlägsna det. 

Sidan senast granskad den 19 augusti 2024