Planprocessen för detaljplaner

Vem som helst får lämna synpunkter på en detaljplan under tiden den tas fram. Det kan du göra på olika sätt vid olika skeden i detaljplaneprocessen. Här läser du om hur en detaljplan tas fram och hur och när du kan påverka.

Det finns flera olika sätt för kommunen att ta fram en detaljplan. De vanligaste är:

1. Standardförfarande
2. Utökat förfarande

Vilket som används beror på olika saker som:

• Hur omfattande detaljplanen är
• Hur stort allmänhetens intresse är för förändringen
• Hur väl planen stämmer överens med översiktsplanen.

Standardförfarande

Standardförfarandet används om förslaget till detaljplan uppfyller vissa kriterier. Förslaget ska stämma överens med översiktsplanen och med länsstyrelsens granskningsyttrande. Det får inte vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen får heller inte antas medföra en betydande påverkan på miljön. Kommunen samråder med myndigheter, kända sakägare och med boende som berörs av planen. Planen antas av kommunstyrelsen i de flesta fall.

Utökat förfarande

Det utökade förfarandet ska användas om planförslaget inte uppfyller kriterierna för standardförfarandet. Det kan till exempel vara att detaljplanen inte stämmer överens med översiktsplanen eller med länsstyrelsens granskningsyttrande. Det gäller också om den är av betydande miljöpåverkan eller i övrigt stor betydelse. Kommunen samråder med myndigheter, kända sakägare och boende som berörs. Planen antas av kommunfullmäktige.

Processen för att ta fram en detaljplan kan se olika ut. Det beror bland annat på valet av förfarande. Det vanligaste är att detaljplanen tas fram enligt standardförfarande. Här nedan beskriver vi hur processen för ett standardförfarande brukar se ut. Där kan du också läsa om hur du kan påverka i processen.