Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Svenska

Nedan beskrivs hur en prövning går till i kurserna Svenska 1, 2 och 3.

Svenska 1

Provinformation

När: Läraren kommer att ta en första kontakt med dig efter att du ansökt om att få göra en prövning. Du kommer då att få exakta tider för de olika prövningstillfällena.

Var: Komvux i Västervik, Östersjövägen 6

Hur kan jag förbereda mig?

  1. För att genomföra en prövning krävs engagemang och mycket jobb. Du ska ha skaffat dig kunskaperna innan prövoperioden och vara väl påläst på det aktuella ämnet.
  2. Använd en lärobok i kursen svenska 1 för att hitta information om exempelvis begrepp, hur man refererar till källor och hur man disponerar en text, exempelvis Svenska impulser 1 eller motsvarande lärobok.
  3. Du kan även titta på gamla nationella prov och exempeluppgifter via följande länk.
  4. Läs igenom kunskapskraven och det centrala innehållet för kursen via följande länk

Betygsättning och återkoppling

Vad grundas betyget på?

Betyget grundas på hela prövningen och alla delar av prövningen måste vara godkända för godkänt betyg. Prövningen utgår från Skolverkets ämnesplan, centralt innehåll och betygskriterier, läs mer här. Skolverkets kurskod är SVESVE01, 100 poäng.

Hur och när får jag återkoppling efter att prövningen genomförts?

Så fort som möjligt efter avslutad prövning ges information om betyget via e-post.

Prövningens delar

Prövningen består av nationella provets tre delar, en inlämning med efterföljande diskussion och en diskussion om litteraturhistoria samt bokanalys med efterföljande redovisning och samtal.

  • en läsförståelsedel (Delprov B NP)
  • en skriftlig del (Delprov C NP)
  • en muntlig del (Delprov A NP)
  • en diskussion om övergripande litteraturhistoria
  • en skriftlig inlämning och följande diskussion om språklig variation
  • Det är även en roman du ska läsa och analysera som redovisas i form av presentation och boksamtal muntligt

Prövningens innehåll

Läsförståelsedelen nationellt prov

Läsförståelseprov (nationellt delprov B). Skrivtiden är 2 timmar.

Uppgiften prövar läsförståelse och analys av olika typer av texter. Du får vid provtillfället ett texthäfte och ett uppgiftshäfte. Uppgifterna är av olika slag, dels flervalsuppgifter, dels sådana som leder till egenproducerade svar av olika längd.

Muntlig del nationellt prov

Om läsförståelseprovet är godkänt blir du kallad per mejl till den muntliga delen av prövningen. Den muntliga delen brukar ske cirka två veckor efter den skriftliga prövningen.

Den muntliga delen består dels i ett muntligt anförande, dels i diskussioner som är förberedelse inför den skriftliga delen. Du presenterar ditt anförande för gruppen och lärare. Ditt anförande (cirka 5 minuter) och diskussionerna sker vid samma tillfälle (cirka 1 timme totalt).

Muntligt anförande:

Förbered en muntlig presentation på cirka 5 minuter (utifrån instruktionerna i det nationella provhäftet som du får vid det skriftliga provet)

Skriftlig del nationellt prov

Den skriftliga delen av det nationella provet (delprov C) skrivs på dator och består av en utredande eller argumenterande text på 300–700 ord. Skrivtiden är 3 timmar.

Du kan hitta information om texttyperna i exempelvis läroboken Svenska impulser 1, sida 114–190, eller motsvarande handbok i kursen.

På Uppsala universitets hemsida finns beskrivning av de nationella proven och exempel på gamla prov.

  • Tillåtna hjälpmedel på läsförståelsen och uppsatsprovet:
    svensk/svensk ordbok (i bokform)

Diskussion om skönlitteratur

  • En komikers uppväxt av Jonas Gardell eller Var det bra så? av Lena Andersson.

  • Sedan ska du delta i en muntlig romandiskussion i grupp.

  • Diskussionen kommer att handla om samband mellan de olika romanerna, centrala motiv och teman, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande samt dina egna reflektioner. Du kan hitta information om ämnet i exempelvis läroboken Svenska impulser 1 sida 8–40 eller andra liknande handböcker.

  • Du förväntas kunna tala fritt i diskussionerna. Det här betyder att du inte kan läsa dina svar högt från ett papper. Ta med boken och, om du vill, citat som du använder som bevis för din tolkning.

Inlämning och diskussion om språklig variation

Du ska lämna in ett arbete om språklig variation (OBS! Kommer att granskas i Ouriginal och anti-ai-program) och därefter kunna delta i en diskussion om språklig variation och ditt arbete. Du förväntas kunna svara på frågor om variationer i talat och skrivet språk som påverkas av till exempel geografi, ålder, kön och social bakgrund samt attityder till olika former av språklig variation. Du kan hitta information om ämnet i exempelvis läroboken Svenska impulser 1, sida 20–40 samt sida 204–234, eller andra liknande handböcker.

 

Svenska 2

När: Läraren kommer att ta en första kontakt med dig efter att du ansökt om att få göra en prövning. Du kommer då att få exakta tider för de olika prövningstillfällena.

Var: Komvux i Västervik, Östersjövägen 6

Hur kan jag förbereda mig?

  1. För att genomföra en prövning krävs engagemang och mycket jobb. Du ska ha skaffat dig kunskaperna innan prövoperioden och vara väl påläst på det aktuella ämnet.

  2. Läs igenom kunskapskraven och det centrala innehållet för kursen via följande länk

Betygsättning och återkoppling

Vad grundas betyget på?

Betyget grundas på hela prövningen. Prövningen utgår från Skolverkets ämnesplan, centralt innehåll och betygskriterier. Skolverkets kurskod är SVESVE02, 100 poäng.

Hur och när får jag återkoppling efter att prövningen genomförts?

Så fort som möjligt efter avslutad prövning ges information om betyget via e-post.

Prövningens delar

Skriftlig del

  • Utredande text

Muntlig del

  • Argumenterande tal och presentation
  • Litteraturmoment
  • Sats- och nominalfrasanalys

Om det skriftliga provet är godkänt blir du kallad per e-post till den muntliga delen av prövningen.

Prövningens innehåll

Skriftlig del

Provet tar cirka 4 timmar.

Du får två texter som du ska läsa igenom noggrant och sedan referera till när du skriver en utredande text på cirka 600-800 ord. Du ska i din text visa att du kan utreda en fråga, objektivt sammanställa information, komma fram till en slutsats och korrekt referera till källorna du fått.

I ditt skrivande ska du tänka på:

  1. Syfte och mottagare. Det huvudsakliga syftet är att beskriva, analysera, värdera eller diskutera ett ämne. Man utreder en frågeställning. Det är en objektivt hållen text som riktar sig till specifika grupper beroende på innehåll. Personer som är intresserade av eller verksamma inom ett område. Utredande texter kan till exempel förekomma i facklitteratur, facktidskrifter och i akademiska uppsatser. En utredande text ska ge läsaren nya insikter i ett ämne. Läsaren kan lättare förhålla sig till eller ta ställning till ämnet. Personer som skriver utredande texter är till exempel vetenskapsjournalister, forskare eller andra ämneskunniga.
  2. Berättarperspektiv: Objektivt berättarperspektiv.
  3. Röst: Inget personligt tilltal. Man försöker inte dra in läsaren i texten. Fler en ett perspektiv presenteras.

Dispositionen i din text ska innehålla:

  • Inledning, som ska förbereda läsaren inför läsningen och alltså måste den skrivas sist (då din text är färdig).
  • Frågeställning, som du får på provet ska du skriva i slutet av inledningsstycket.

Skriv en utredning av de två texterna du fått på provet:

  • Faktatext 1. Först använder den första artikeln för att besvara din fråga. Du ska referera artikeln (se referatinstruktioner i Svenska impulser 2). Det betyder att du ska sammanfatta återge innehållet med dina egna ord utifrån det som söks i frågeställningen. Det är viktigt att inledningsvis presentera källan med författarens namn, artikelns titel, tidningens namn samt datum. Därefter använder du dig av referatmarkörer för att hela tiden visa vems åsikter du förmedlar.
  • Faktatext 2. Här använder du artikel nr två, för att besvara din fråga. Du ska referera artikeln. Det betyder att du ska sammanfatta återge innehållet med dina egna ord utifrån det som söks i frågeställningen. Det är viktigt att skriva ut källan (med författarens namn, artikelns titel, tidningens namn samt datum) och sedan använda dig av referatmarkörer för att hela tiden visa vems åsikter du förmedlar.
  • Här sammanfattar du dina två faktatexter. Du visar på likheter och skillnader i deras åsikter, eller drar slutsatser. Här får det inte finnas någon information som du inte redan har presenterat men i detta stycke måste du visa vilka slutsatser du har kommit fram till.

Språk

  • Skrivs i nutid. Presens.
  • Formellt språk. ”Akademiskt”, ”vetenskapligt” språk. Passivformer.
  • Nominaliseringar – var rakt på sak.
  • Referatmarkeringar (”hävdar”, ”menar”, ”påstår”)
  • Sammanhangsord: Jämförelse (”å ena sidan, å andra sidan”), exemplifiering (”exempelvis”), orsak/slutsats (”på grund av”, ”följaktligen”), tillägg (”för det första, för det andra”), inledning/avslutning (”inledningsvis”, ”avslutningsvis”).

Muntlig framställning

Du ska genomföra två muntliga framställningar:

  • ett argumenterande tal
  • en informativ presentation av minoritetsspråk

Argumenterande tal

Inför det argumenterande talet är du fri att själv välja ämne. Du har 4-6 minuter till ditt förfogande. Ta tid hemma för att vara säker på hur lång tid din presentation tar när du talar högt. För mer info om muntlig framställning se relevanta sidor i Svenska impulser 2.

En informativ presentation i grupp

Inför den informativa presentationen ska du förbereda dig genom att läsa på om våra fem minoritetsspråk. Du kommer vid provtillfället att få i uppdrag att jämföra två av minoritetsspråken (vilka får du veta först vid provtillfället).

I talet och i presentationen ska du också visa att du kan referera till andra källor, vilket innebär att du ska visa att du kan skilja på egna och andras tankar. Som källa kan du använda Svenska impulser 2 men du ska även hitta en egen text som tar upp det du vill diskutera/argumentera för.

Litteraturmoment

En del av prövningen består i att du skall kunna redogöra för vad som är utmärkande för respektive litterär epok. Du ska kunna analysera de verk du läst och kunna sätta in dessa i ett samhälleligt sammanhang. Du bör också kunna använda litteraturvetenskapliga begrepp såsom:

  • återge händelserna i kronologisk ordning
  • person- och miljöskildring
  • motiv
  • tema
  • stil
  • språkbehandling

Obligatorisk läsning

  • Titel: Medea av Euripides, ISBN 9789172473218
    • Titel: Kallocain av Karin Boye
  • https://runeberg.org/kalocain/
  • Titel: Svenska impulser 2, ISBN 9789152354025

Tips inför litteraturdiskussionen

  • Vad handlar texten om? Vilken genre tillhör texten?
  • Placera författaren i ett sammanhang (tid, miljö, påverkan och så vidare)
  • Vad har texten för tema och motiv?
  • Hur berättas historien?
  • Berättarperspektiv: finns det en allvetande eller iakttagande berättare? Första person (=jag) eller tredje person (=han/hon)
  • Berättarteknik: parallellhandling, ramberättelse, kronologiskt?
  • Inledningen och avslutningen. Vad får läsaren veta/varför?
  • Vilka är personerna? Hurdana är de? Utvecklas de? Vad får läsaren reda på?
  • Hur beskrivs miljön? Är den viktig?
  • Finns det symboler och/eller metaforer och liknelser i texten?
  • Stilen: allmänt (exempelvis vardaglig), meningsnivå (exempelvis långa invecklade meningar), ordnivå (exempelvis slang, gammaldags)
  • Vad vill författaren? Roa, oroa, protestera? Författarens hållning?
  • Formulera några iakttagelser exempelvis om kontraster, miljöbeskrivning och ordval i en text, utveckla dina iakttagelser med exempel från texten. Exemplen kan vara beskrivningar/sammanfattningar av delar av texten eller citat.
  • Vad är effekten av de saker du beskrivit? (till exempel syftet med en detaljerad person- eller miljöbeskrivning)

Sats- och nominalfrasanalys

Du kommer att få en kort text på cirka 5-10 meningar, som du ska analysera utifrån frågorna:

  • Finns det exempel på satsradning eller satsstyckning i texten?
  • Består texten av fler huvudsatser än bisatser?
  • Finns det fler än tre satser i en mening?
  • Är fundamenten varierade? Motivera.
  • Är nominalfraserna ett-ordiga eller utbyggda?
  • Hur kan man förbättra flyt och variation i texten samt koncentrera den mer?

Lär dig mer om sats-och nominalfrasanalys på sida 449-460 i Svenska impulser 2.

 

Svenska 3

När: Läraren kommer att ta en första kontakt med dig efter att du ansökt om att få göra en prövning. Du kommer då att få exakta tider för de olika prövningstillfällena.

Var: Komvux i Västervik, Östersjövägen 6

Hur kan jag förbereda mig?

  1. För att genomföra en prövning krävs engagemang och mycket jobb. Du ska ha skaffat dig kunskaperna innan prövoperioden och vara väl påläst på det aktuella ämnet.
  2. Läs igenom kunskapskraven och det centrala innehållet för kursen via följande länk

Betygsättning och återkoppling

Vad grundas betyget på?

Betyget grundas på hela prövningen. Prövningen utgår från Skolverkets ämnesplan, centralt innehåll och betygskriterier. Skolverkets kurskod är SVESVE03, 100 poäng.

Hur och när får jag återkoppling efter att prövningen genomförts?

Så fort som möjligt efter avslutad prövning ges information om betyget via e-post.

Prövningens delar

Skriftlig del

  • Nationellt prov

Muntlig del

  • Nationellt prov
  • Utredande tal om språkförändring
  • Litterär analys

Prövningens innehåll

Skriftlig del

Utredande text

Nationellt prov består av att du ska skriva en utredande text. Det skriftliga provet baseras på ett texthäfte som du ska utgå ifrån.

Förberedelser

Du behöver hämta texthäftet på skolans expedition en vecka innan det skriftliga provet. Du hittar oss på Östersjövägen 6, Västervik. Läs texterna noga och fundera kring texterna inför provet.

Prövningsdagen

Ta med dig texthäftet.  Endast tillåtna hjälpmedel är texthäftet och penna. Du får göra understrykningar och skriva förklaringar av enskilda ord i texthäftet. Du får skriva frågor till texten eller enskilda meningar. Det är däremot inte tillåtet att skriva utkast till referat, längre sammanhängande text eller färdiga källhänvisningar.  Du skriver din utredande text enligt de anvisningar som du får vid skrivtillfället.

I samband med det skriftliga provet får du information om nästa del av provet som är det muntliga anförandet.

Muntlig del

Om det skriftliga provet är godkänt blir du kallad via e-post till den muntliga delen av prövningen. Den muntliga delen brukar ske cirka två veckor efter den skriftliga prövningen.

Nationellt prov

Du ska förbereda ett muntligt anförande på ungefär 5 minuter där du ska argumentera för en tes som är kopplad till texthäftets ämne.

Förberedelser

Du får instruktioner till det muntliga anförandet när du gör den skriftliga delen av prövningen. Läs instruktionerna noga! Tänk på etos, patos och logos, läs om retorik i exempelvis litteraturen Svenska impulser - en handbok i retorik av Carl-Johan Markstedt och Vendela Blomström.

Muntlig del

Du kommer att få svara på frågor om skönlitteraturen. Du förväntas kunna tala fritt om texterna som du har läst. Det här betyder att du inte kan läsa din analys högt från ett papper: din litterära analys ska ske självständigt. Du kan, om du vill, ta med dig citat som du använder som bevis för din tolkning. Ta gärna med dig skönlitteraturen och dina citat att ha som stöd till detta tillfälle. Men kom ihåg att du endast får skriva citat från skönlitteraturen. Ett citat är när man ordagrant skriver av en eller flera meningar och sätter citattecken innan första ordet och efter sista ordet.

Romananalys

Du ska förbereda en analys där du tolkar romanerna:

  • Detaljerna av Ia Genberg (ISBN 9789127175549)
  • Maken av Gun-Britt Sundström (ISBN 9789174297409)

Formulera dina tankar på ett strukturerat sätt utifrån de frågor du får vid det muntliga tillfället. Du ska diskutera texten ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Detta gör du genom att välja en infallsvinkel och hålla dig nära texten och plocka ut citat eller hänvisa till delar av texten. Se till att ha förberett dig väl genom att ha sidhänvisningar och utdrag ur texten som exemplifierar det du säger. Du kommer inte att få veta frågorna innan prövningen, men frågorna berör följande aspekter:

  • Hur hänger titel och text ihop?
  • Berättarperspektiv. Från vilket perspektiv är texten berättad? Hur påverkar detta läsarens uppfattning av det som händer? Vilken effekt har valet av berättarperspektiv?
  • Ett tema. Upplever du ett centralt tema i romanen?
  • Karaktärerna. Hur beter sig karaktärerna i romanen? Går de igenom några förändringar? Hur ser relationen mellan de olika karaktärerna ut? Varför är karaktärerna porträtterade på detta sätt?
  • Genus och klass. Vill denna text säga oss något om strukturer i samhället?
  • Hur såg samhället ut då texten skrevs? Vilka spår av samhället och idéer i samhället ser vi i texten?
  • Vad vet vi om författaren? Kan något i författarens liv ha påverkat texten?

Se mer i exempelvis läroboken Svenska impulser 3.

Dramaanalys

Du ska analysera teaterpjäsen Fröken Julie och samtala om den i 10 minuter. Du kan välja mellan att läsa boken eller se pjäsen.

Fröken Julie på Löfstads slott, SVT Play webbplats

Förbered dig inför det muntliga förhöret genom att:

  • presentera/kommentera handlingen
  • presentera/kommentera karaktärer
  • fundera över framförande/språk-stil
  • fundera över eventuellt/-a tema/-n
  • sätta in dramat i ett sammanhang.

Språkförändring

Du ska hålla ett utredande tal inom temat språkförändring. Uppgiften innebär att du med utgångspunkt i en given frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från minst två källor samt dra slutsatser utifrån dessa. Ditt utredande tal ska ha en inledning där du presenterar ämnet och frågeställningen, en utredning och en avslutning i form av slutsatser. Ditt anförande ska vara ungefär 5–7 minuter.

Välj en av följande frågeställningar:

  • Hur har tekniken påverkat hur vi skriver?
  • Hur blev det svenska språket standardiserat och mer enhetligt?
  • Vilka faktorer har gjort att skriftspråket har närmat sig talspråket?

Använd minst två av följande källor:

Ditt utredande tal ska disponeras så här:
Inledning

Inledningen ska presentera ämnet. Du ger en kort bakgrund och sedan presenterar du frågeställningen. Du ska använda frågeställningen som ges i uppgiften. Hitta inte på en egen frågeställning.

Huvuddel

I avhandlingsdelen presenterar du vad du hittat för information i ditt material som kan hjälpa dig att besvara din frågeställning.

Avslutning

I avslutningen återknyter du till frågeställningen, diskuterar dina resultat och drar en slutsats. 

Litteraturförteckning/källförteckning lämnas in separat på papper. Här listar du de källor som du har använt i undersökningen. Notera att du ska använda minst två av de källor som anges i uppgiften.

Läs mer om utredande tal i exempelvis läroboken Svenska impulser 2 av Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson.

När du gör den muntliga delen så kommer du också få:

  • frågor om etos, logos och patos i ditt muntliga anförande
  • frågor om innehållet i dina muntliga presentationer

Sidan senast granskad den 3 december 2024