Gruvornas historia

På Käringryggen vid Gladhammar ligger några av landets äldsta gruvor. Arkeologiska fynd har visat att brytningen påbörjades senast under 1100-talet. Sediment med förhöjda halter av metall vid Hyttegöl, där hyttan fanns, har daterats till omkring år 750. Gruvdriften i Gladhammar är alltså minst 900 år gammal, kanske till och med äldre ändå.

Första gången gruvorna omnämns i skrift är år 1525, då järnmalm bröts. Malmen var dock av sämre kvalitet då den innehöll för mycket koppar. Man började då istället att utvinna kopparmalm. År 1777 upptäcktes att berget var rikt på koboltmalm och gruvorna fick ett uppsving. Totalt utvanns 4260 ton koboltmalm under åren 1807 till 1892. Det motsvarar en produktion av 256 ton kobolt. Det är fortfarande idag den största kända fyndigheten av kobolt i Sverige! Verksamheten vid gruvorna upphörde helt i slutet av 1800-talet. Gruvan lades ner år 1892. Under 1950-talet förekom det provbrytning i området med hopp om att hitta ytterligare brytvärd malm, men försöken misslyckades.

Området kring Gladhammar är dock fortfarande intressant för prospektering och under de senaste åren har prospekteringsbolag borrat efter guld i området.
Vem vet, berget kanske fortfarande ruvar på rikedomar!

PS...
Om du vill veta hur det såg ut nere gruvorna kan du ladda ner rapporten "Gladhammars gruvor - Underjordiska minnen av en fyrahundraårig industrihistoria" som du hittar under Relaterade dokument. Rapporten är fylld av bilder som visar hur det såg ut ett stycke ner i gruvan. Idag ligger dessa delar under vatten.