Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning samt förväntad utveckling

Samhällsekonomin och omvärlden

Kommuner och regioner gick in i 2020 inställda på ett år med en ansträngd ekonomi, till följd av att konjunkturen försvagats kombinerat med ett högt demografiskt tryck. Ingen kunde då förutspå den coronapandemi som nu fått stor påverkan på både verksamheterna och de ekonomiska förutsättningarna. Verksamheterna fick under våren på rekordtid ställa om sitt sätt att leverera välfärd.
I sin senaste rapport (Cirkulär 20:57) redogör SKR (Sveriges kommuner och regioner) för sin syn på den samhällsekonomiska utvecklingen. Prognoserna präglas fortsatt av mycket stor osäkerhet även om inledningen av massvaccineringarna runt årsskiftet väcker hopp över världen. Tidigare ekonomiska orosmoln kring Brexit och det amerikanska valet verkar nu också vara på god väg att lösas. Botten tycks ändå vara passerad och SKR bedömer att det rådande svaga konjunkturläget i Sverige kommer att stärkas under 2021. Den fortsatta återhämtningen kommer dock dämpas av att smittspridningen under december och januari snabbt har eskalerat; likaså av de åtföljande skärpta restriktionerna. Detta medför ett tillfälligt bakslag i återhämtningen, och en svag inledning av 2021. SKR målar upp ett scenario med en utdragen återhämtning av den svenska samhällsekonomin; ett normalt konjunkturläge nås inte förrän 2024. Det låga resursutnyttjandet i nuläget innebär dock en potential för hög BNP-tillväxt kommande år, när återhämtningen väl tar fart igen. De flesta andra prognosmakare talar också om en återhämtning på bred front i den svenska ekonomin. I januari var genomsnittet av de svenska ”storbankernas” BNP-prognos för 2021 +3,2 %. SKR:s prognos var i december +2,5 %. Ett skäl till återhämtningen är den expansiva penning- och finanspolitiken, inte bara i Sverige utan även i omvärlden. Räntorna bedöms ligga kvar på låga nivåer och kronan stärkas gradvis. Riksbanken uttalade i december sin syn att nollräntan kommer att bestå fram till 2024. Avgörande för hur snabb den ekonomiska återhämtningen blir beror på hur väl man lyckas med vaccineringen och att hantera en eventuell tredje våg av corona. Flera länder i Europa upplever nu efter årsskiftet kraftigt ökande smittspridning vilket är oroande och spär på osäkerheten i prognoserna.

Kommunernas ekonomi

Coronaviruset ändrade snabbt förutsättningarna för hela samhället, inte minst för vård och omsorg. Kommunerna och regionerna har påverkats mycket starkt av pandemin. Det är ännu för tidigt att ge en slutlig bild av coronapandemins ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Det är dock uppenbart att både kostnader och intäkter i verksamheterna påverkats. Staten har under året kommit med flertalet stödåtgärder för både näringsliv och offentlig sektor. Stödet består inte bara av direkta bidrag för att täcka upp för intäktsbortfall och de kraftigt fallande skatteintäkterna, utan också möjlighet att återsöka vissa kostnader kopplade till pandemin. Man har också betalat ersättning för de första 14 sjukdagarna, något som är en stor besparing som handlar om miljardbelopp för kommunerna.

Den verksamhet som allra tydligast berörs av pandemin är äldreomsorgen och i viss mån funktionshinderomsorgen. En hög sjukfrånvaro har ökat behoven av personal och stora ansträngningar har krävts för att klara bemanningen. Dessutom har kommunerna merkostnader för omställning av lokaler, ett utökat antal korttidsplatser och skyddsutrustning.

På några områden är de negativa ekonomiska konsekvenserna uppenbara och ganska direkta. Det ekonomiska biståndet kommer att öka till följd av att arbetslösheten stiger snabbt och många kommer inte att vara kvalificerade till den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen.
Förbudet mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar slår också direkt mot den kommunala ekonomin. Konserter, teaterföreställningar och olika idrottsevenemang ställs in och biljettintäkter och hyresintäkter uteblir.

SKR påpekar också att generellt visar studier och tidigare erfarenheter att kriser i samhället leder till ökad social oro. Det är fler som förlorar jobbet och ekonomisk stress tenderar att öka även andra sociala problem. Många har också mått dåligt av att tvingas arbeta hemma och av den sociala isoleringen. På samma sätt som man pratar om att en vårdskuld byggts upp inom sjukvården kan vi inom flera delar av socialtjänsten befara en liknande utveckling menar SKR. Även inom utbildnings-området kan det finnas behov av att kompensera med extraundervisning.

Sammantaget står kommuner och regioner inför ännu större ekonomiska utmaningar än vad som tidigare har gått att förutspå. Sverige har gått in i en lågkonjunktur samtidigt som både arbetslösheten och välfärdsbehoven ökar. De beslutade ökningarna av statsbidragen för 2020 täcker upp för de lägre skatteintäkterna, och ser även ut att täcka en stor del av de merkostnader som uppstått. Helt klart kommer de kommunala skatteintäkterna att påverkas av nedgången i ekonomin under flera år framöver, även om SKR i sin senaste prognos räknat upp skatteunderlaget för de kommande åren.

Kommuninvest (KI) skriver i en kommentar till de relativt höga arbetslöshetssiffrorna som presenterades i januari 2021, att utvecklingen på lokala arbetsmarknader spelar roll för kommuner och regioner. Högre arbetslöshet ger i längden ökade kostnader för försörjningsstöd, förvärrade sociala problem och ett mindre dynamiskt lokalsamhälle. Om långtidsarbetslösheten skulle bita sig fast vore det ett betydande minus.

När det gäller skatteintäkter påpekar KI att vi har ett inkomstutjämningssystem som fördelar effekterna på skatteunderlaget över samtliga kommuner och regioner. Även fast arbetslösheten ökat mest i kommuner med besöksnäring så kommer effekterna på skatteintäkterna spridas över Sverige genom systemet. Kommunsektorn har en viktig roll att spela. En viktig faktor för att etablera sig på arbetsmarknaden är just utbildning. Det finns en ganska stor verktygslåda att använda sig av. Kommunerna driver gymnasium, Komvux, SFI, YH och andra utbildningar. Regionerna sköter vissa utbildningar (såsom naturbruksgymnasier och folkhögskolor) och kan agera för näringsliv och samhälle inom det regionala utvecklingsuppdraget.

KI pekar på att detta kan vara ett utmärkt tillfälle att locka fler till välfärdsyrkena. Kommuner och regioner som nu intensifierar sin rekrytering, och adderar utbildningsinsatser där så krävs, kan minska både den egna personalbristen och den lokala arbetslösheten på samma gång. Det är enligt KI en stark ekvation.

Västerviks kommun

Västerviks kommun har de senaste åren visat stabila ekonomiska resultat samtidigt som skattesatsen varit oförändrad. Även innan coronapandemin slog till såg vi tuffare tider framöver med mindre ökning av skatteintäkterna samtidigt som de demografiska behoven är stora. Inom flera områden i den kommunala verksamheten har det blivit allt svårare att rekrytera utbildad personal och ökad digitalisering och nya arbetssätt ligger högt upp på agendan.

Västerviks kommun gick tidigt i pandemin in i krisledningsorganisation och har jobbat hårt på många områden för att ställa om äldreboenden, ställa om gymnasieskolan till distansundervisning, få fram en vikariepool och inte minst med kommunikation. Mycket tid har lagts på planering och sam-ordning. Om man vill försöka hitta någon ljusglimt så kan man lyfta fram att arbetet med digitala möten och utbildningar tagit ett jättesprång som nog inte varit möjligt på så kort tid utan pandemin.

Näringslivet i Västerviks kommun är hårt drabbat av krisen och då särskilt besöksnäringen. Flera butiker och företag har fått stänga och de flesta sommarevenemangen fick ställas in. Hotell, restauranger, campingar och andra företag som är beroende av turismen har det extra kämpigt. Kommunen fattade tidigt beslut om flera stödåtgärder, bland annat kortare betalningstid för kommunen på fakturor, lunch från lokala restauranger till gymnasieungdomarna och uppskov/nedsättning av olika avgifter för företagen i kommunen. De anställda i kommunen fick även en julklapp i form av presentkort att nyttja i de lokala restaurangerna. Kommunen har också lämnat bidrag till det lokala föreningslivet.

Skatteintäkterna för kommunen har under 2020 påverkats kraftigt negativt men kompenserats av de olika former av stöd och kostnadsersättningar som staten lämnat. Skatteintäkterna påverkas negativt även kommande år och då är det fortfarande osäkert i vilken utsträckning staten kan gå in och stötta kommunerna.

Arbetsmarknad

I samband med pandemin har nationella prognoser kring arbetsmarknad och arbetslöshet pekat mot högre arbetslöshet och mindre efterfrågan på arbetskraft i utsatta branscher. Arbetsförmedlingens bedömning för år 2020 och 2021 var en fortsatt dramatisk ökning av arbetslösheten och historiskt höga nivåer av långtidsarbetslösa. Nationellt har vi högsta arbetslösheten sedan millennieskiftet.

I riket har arbetslösheten totalt ökat med 1,4 % (december 2019/december 2020). I vår kommun har arbetslösheten minskat med 0,2 % under samma period. Under december månad var totalt 1 433 personer arbetslösa i Västerviks kommun, en minskning med 19 personer. Samma period har antal unga arbetslösa minskat med 33 personer. Inom gruppen utrikesfödda var under december 2020 totalt 556 personer arbetslösa varav 416 personer i program, en minskning med 3,8 %. Andel öppet arbetslösa har minskat. Största delen av 2020 har Västervik en lägre arbetslöshet totalt jämfört med riket. Andel långtidsarbetslösa (mera än 12 månader) i kommunen har minskat med 6,5 %
(-23 personer). Antal nyanmälda lediga platser har ökat från 316 till 451 per 31 december.

I tabellen nedan visas arbetslösheten, andelen av den registrerade arbetskraften för olika grupper.

Både kostnader för försörjningsstöd och antal hushåll med försörjningsstöd har fortsatt minska i kommunen under året. Nettokostnaden för försörjningsstöd har minskat med 2,3 mnkr.
Antal egenbosatta, nyanlända personer till kommunen har minskat under året. Under året har 28 vuxna och 25 barn/ungdomar tagits emot.

Näringslivsutveckling i Västerviks kommun

Näringslivsarbetet under första halvåret påverkades starkt av de effekter som pandemin orsakade lokalt, nationellt och globalt. Den kraftiga inbromsningen av ekonomisk aktivitet som följde på de restriktioner som infördes i Sverige och internationellt påverkade näringslivet i Västerviks kommun i olika hög grad. Delar av industrin påverkades i början av året av kraftigt minskad efterfrågan, andra delar av industrin påverkades av brutna leveranskedjor. Statliga stödåtgärder, framförallt korttidspermitteringar, var viktiga verktyg för de industrier som påverkades. Ett av kommunens större företag genomförde i samarbete med fackliga organisationer och Campus Västervik kompetensutveckling för permitterad personal. Ett annat större företag ställde om sin produktion för att tillverka skyddsutrustning för vård och omsorg.

I början av pandemin fanns en stor oro att den ekonomiska nedgången skulle leda till en kraftigt ökad arbetslöshet. Inom industrin lades initialt ett antal varsel, något som under senare delen av året drogs tillbaka. Även inom bemanningsbranschen kunde man se en återgång till ökad efterfrågan under andra halvan av året.

För handel och besöksnäring fanns det initialt stora farhågor att reserestriktionerna kraftigt skulle påverka företagens omsättning under de viktiga sommarmånaderna. Nationellt öppnades det upp för resande i slutet av perioden och begreppet ”hemestra” myntades då antalet inhemska besökare i princip uppvägde tappet av internationella besökare. När smittspridningen ökade under hösten och införandet av restriktioner kom så påverkades handel och besöksnäring negativt i slutet av året. För kulturnäringen innebar restriktioner för antalet personer som får vistas på plats att i princip inga större evenemang kunde genomföras fysiskt. Flaggskeppet, Visfestivalen, genomfördes digitalt.

Kommunen genomförde ett stort antal fokuserade insatser inom ramen för det kommunala uppdraget. De ekonomiskt största insatserna var att ge möjlighet för restauranger att servera lunch till gymnasielever, tillfälligt ta bort avgifter för uteserveringar och torghandel under 2020 samt en särskild julgåva till all personal som kunde lösas in på restauranger i kommunen. Kommunen införde också en policy att omedelbart betala fakturor samt ge 6 månaders anstånd att betala primär-kommunens avgifter. Sammantaget beslutades/genomfördes över 20 olika insatser i kommunen, majoriteten riktade till de näringar som särskilt påverkats av restriktioner.

Samtidigt som de mest akuta åtgärderna med rådgivning och stöttning av näringslivet genomfördes arbetade kommunen tillsammans med Sparbanksstiftelsen och Västerviks Utvecklingscentrum på ett lokalt stödprogram för att hjälpa mindre företag som drabbats ekonomiskt och inte kunde använda nationella och regionala stöd fullt ut. Arbetet resulterade i tre olika stödformer som presenterades efter sommaren inom ett program som omfattar 11 miljoner kronor.

Under året genomfördes regelbundna möten med Näringslivsrådet där rådets representanter från näringslivet kunde lyfta fram påverkan på de olika branscherna. Rådet fyllde också en funktion att informera om olika stödåtgärder som lanserades nationellt, regionalt och lokalt.

En samverkansgrupp bildades med Västervik Framåt där olika förslag till åtgärder bearbetades och i de fall där kommunen ägde frågeställningen förslag till beslut togs fram. Gruppen etablerade också en gemensam hemsida med en samlad information för rådgivning till företag.

Västervik Framåt lanserade en företagsbarometer för att fånga upp åsikter från det lokala näringslivet. I början av pandemin fanns det en hög grad av pessimism och oro om möjligheterna att kunna driva verksamheten vidare, framförallt inom besöksnäringen. Den pessimismen och oron avtog under perioden, men de fortsatta restriktionerna kommer att påverka delar av näringslivet även under 2021.

Detaljhandel, främst livsmedel, och e-handel utvecklades starkt och de flesta butiker utvecklade olika former av hemleverans. Även restaurangnäringen utvecklade catering och hemleveranser. Kommunen införde en extra stöttning för de lanthandlare som kommunen har serviceavtal med samt etablerade även en organisation för frivilliga att hjälpa till med hemleveranser.

Trots den påverkan och oro som pandemin skapade ökade antalet företag i Västerviks kommun. 192 nya företag startades under första halvåret, en ökning med 47 företag jämfört med 2019. Det var den högsta ökningen av nya företag de senaste sju åren och bröt en tidigare minskande trend. Den starka ökningen bidrog till att andelen nya företag som andel av totalt antal företag i kommunen ökade kraftigt och börjar att närma sig riksgenomsnittet.

Källa: Improvera

Närmare 60 % av de nystartade företagen är inom tjänsteföretag samt handel och restaurang. Jämfört med riket har vi dock en lägre andel nystartade företag inom tjänsteföretag och en högre andel inom handel och restaurang, tillverkning och gröna näringar. Det är en fördelning liknande tidigare år och speglar vår näringslivsstruktur.

Tillskottet av nystartade företag tillsammans med 71 nyinflyttade företag gav en positiv ökning med 57 företag efter det att de företag som har upphört, flyttat eller gjort konkurs räknats bort. Netto-tillväxten på 1,7 % är i paritet med den genomsnittliga nettotillväxten bland kommuner i Kalmar län, och högre än nettotillväxten i Kalmar kommun. (Se tabell nedan, källa: Improvera).

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

För kommuner är skatter och utjämningsbidrag de absolut största intäkterna. En av de stora omvärldsriskerna är förknippad med reducerade skatteintäkter till följd av högre arbetslöshet vid en konjunkturnedgång. En positiv utveckling på arbetsmarknaden med fler arbetade timmar är viktig för skatteunderlaget och kommunernas intäkter. När antalet timmar ökar skapas reformutrymme i den kommunala ekonomin. En annan påtaglig risk är reducerade statsbidrag, eftersom de beror på politiska beslut på nationell nivå, vilka är svåra att förutse och varierar över tid.

En av de största verksamhetsriskerna är att säkra personalförsörjningsbehovet för framtiden och attrahera och behålla kompetenta medarbetare till verksamheterna. Pensionsavgångar, personal-omsättning och ökande sjukfrånvaro i kombination med växande verksamhet och brist på utbildad personal, innebär att konkurrensen om arbetskraften ökar. Det är därför av största vikt att behålla redan anställd personal, bland annat genom arbetsmiljöåtgärder som främjar närvaro och minskar sjukfrånvaron samt förlänger arbetslivet. De hälsofrämjande åtgärderna måste stå i centrum för att arbetsmiljön ska förbättras. Det är ett viktigt inslag i konkurrensen om arbetskraften framöver.

De finansiella riskerna som kommunkoncernen framför allt är exponerad för är ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk. Riskmandatet är utformat för att minimera riskerna och regleras främst i kommunens finanspolicy som styr verksamheten i internbanken. Internbanken har per bokslutsdagen alla sina lån i Kommuninvest, totalt 2 351 mnkr. Därtill kommer kommunens checkkredit i Nordea på 300 mnkr. Primärkommunen har inga lån utan allt lånas upp för bolagens räkning. Alla lån har i dagsläget rörlig ränta och 1 417 mnkr är räntesäkrat via swappar. I december 2020 fattades beslut att inga nya swappar ska tecknas tills vidare. Kommunen har god kreditvärdighet hos Kommuninvest som varje år gör en riskvärdesanalys av sina kunder.

Framtida pensionsförpliktelser utgör betydande belopp i kommunerna. Kommunkoncernens samlade avsättningar för pensioner i balansräkningen och pensionsförpliktelser redovisade inom linjen avser kommunen. Värderingen av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 19. Kommunens pensionsmedel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Bolagen har valt försäkringslösning för sina pensionsåtaganden.

Befolkning

Västerviks befolkning har de senaste åren ökat, mycket tack vare den stora flyktingvågen som kom från 2015 och framåt. Under 2020 har den positiva trenden brutits och befolkningen har minskat med 24 personer och invånarantalet per siste december var 36 655 st. Den främsta förklaringen till minskningen är ett födelseunderskott på 137 individer, vilket är i nivå med tidigare år. Det som främst skiljer 2020 från de senaste åren är att kommunen hade betydligt lägre utrikes inflyttning. Förklaringen till detta är naturligtvis pandemin. Utrikes flyttnetto visade trots det ett överskott med +82. På den positiva sidan kan noteras att kommunen hade ett positivt inrikes flyttnetto (+30) för första gången sedan 2009.

Inte bara antalet i befolkningen utan även sammansättningen åldersmässigt är viktigt att följa. Antal födda understiger antal döda och antalet äldre ökar. Även den demografiska försörjningskvoten ökar. Nedanstående diagram är hämtat från Kolada.se och visar utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten, dvs hur många personer var och en i arbetskraften ska försörja ytterligare. Ett lågt tal är att föredra. Senaste tillgängliga statistiken är från 2019.