LUPP 2018

Västerviks kommun genomför var tredje år en uppföljning av den lokala ungdomspolitiken kallad LUPP. Då är det dags för ungdomar i årskurs åtta i grundskolan och årskurs två i gymnasiet att svara på en enkät om fritid, skola, politik och samhälle, trygghet, hälsa, arbete och framtid.

Västerviks kommun genomförde LUPP under hösten 2018, tillsammans med övriga kommuner i Kalmar län, i årskurs 8 grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. MUCF (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) tar fram enkäten och stöttar kommunerna i genomförandet, analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Kommunförbundet Kalmar.

Beslut som rör unga ska bygga på kunskap om unga. Ungdomsenkäten Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är ett verktyg för att ta reda på hur ungas livssituation ser ut lokalt. Frågorna i enkäten ger svar på hur unga i vår kommun ser på inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, sin egen hälsa och trygghet, sin fritid, och hur de ser på sin egen framtid.

Västerviks kommun har tidigare deltagit åren 2012, 2015 och senast 2018.

I samverkan med Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamns kommuner genomförde Västervik projektet ”Ung i Västervik”. Fyra ungdomar erbjöds feriepraktik med inriktning på att arbeta vidare med delar av Luppresultatet utifrån ett ungdomsperspektiv. Ett uppdrag till feriearbetarna var att göra en film. 

Sammanfattning om LUPP 2018 i Västerviks kommun

Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i regionernas och kommunernas arbete i alla förvaltningar. Både barnkonventionen och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv. Genom att göra en Lupp-undersökning får regioner och kommuner en bättre bild av ungdomarnas livsvillkor.

I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av resultatet för Västerviks kommun. Speciellt fokus läggs vid skillnader mot tidigare Lupp-resultat och resultat som sticker ut bland vissa grupper (exempelvis utifrån kön eller ålder). För att få en mer heltäckande bild av ungas livsvillkor i kommunen rekommenderar vi dock att läsa hela rapporten.

Fritid

Inom området fritid kan vi se att en andel om totalt 85 % i Västervik svarar att de är nöjda med fritiden totalt sett. Totalt svarar 63 % att de tycker det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. I avsnittet framgår det också att mellan 34-48 % av ungdomarna tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Unga på gymnasiet saknar fritidsaktiviteter i något högre grad än unga på högstadiet. Det som ungdomarna i högst grad saknar är olika sporter, ställen där ungdomar kan vara och umgås samt kulturinriktade aktiviteter som till exempel teater. Flera nämner även att det framförallt handlar om avstånd till olika aktiviteter.

Skola

I skolavsnittet ser vi att totalt 76 % av ungdomarna i Västerviks kommun generellt sett är nöjda med skolan. Det framgår också att en hög andel, 95 % totalt, är nöjda med tillgången till datorer. Omkring 85 % är nöjda med lärarna och undervisningen. Det som flest ungdomar är missnöjda med är skolmaten. Ungdomarna är minst nöjda med skolmaten och skolbiblioteket, där andelen nöjda i Västervik är lägre än regionsnittet och rikssnittet (1) 

1 Rikssnittet är resultatet för alla kommuner som gjort Lupp-undersökningen år 2018. Regionsnittet är resultatet för Kalmar län samt Eksjö kommun 2018.

Drygt hälften av ungdomarna i årskurs 2 instämmer i att våld förekommer på skolan vilket är betydligt högre än instämmandegraden för årskurs 8. Killar i båda årskurserna svarar i högre grad än tjejerna i samma årskurs att våld förekommer. Vad gäller förekomsten av sexuella trakasserier ser vi att andelen tjejer som svarar att det förekommer är högre än andelen killar och andelen gymnasieungdomar som svarar att det förekommer är högre än andelen högstadieungdomar. Vad som också framgår är att unga i Västervik jämfört med regionsnittet och rikssnittet i högre grad instämmer i att våld, mobbning och rasism förekommer på skolan.

Delaktighet och inflytande

Inom området delaktighet och inflytande framgår det att intresset för politik ökat stadigt sedan 2012. Även intresset för samhällsfrågor i allmänhet har ökat något. Det framgår också att 50 % i årets undersökning svarar att de vill vara med och påverka om olika frågor som rör kommunen. Tjejer i årskurs 2 är mindre intresserade än övriga grupper. Över tid kan vi se att det skett en mindre negativ utveckling bland tjejer och en mindre positiv utveckling bland killar sedan år 2015 vad gäller andelen som vill påverka. En del om totalt 17 % av ungdomarna i Västervik svarar att de har mycket eller ganska stora möjligheter att påverka. Detta är en lägre andel jämfört med regionsnittet och rikssnittet

Trygghet

Över 90 % svarar att de alltid eller oftast är trygga hemma, i bostadsområdet, på väg till eller från skolan samt på träningen. Tryggheten är generellt lägre i kollektivtrafiken, speciellt bland tjejer. Killar i årskurs 2 känner sig mindre trygga på ungdomens hus, fritidsgården eller liknande jämfört med övriga grupper. Över tid har inga större förändringar skett. Därutöver framgår det att ungdomarna i Västervik jämfört med regionsnitt och rikssnitt generellt känner sig ungefär lika trygga på de olika platserna. Unga i Västervik känner sig dock något mindre trygga på fritidsgården, framförallt jämfört med unga i regionen.

I avsnittet om trygghet framgår det också utsatthet för hot, stöld och misshandel är vanligare bland killar än bland tjejer. Utsatthet för sexuellt våld eller utnyttjande är däremot vanligare bland tjejer och har även ökat något sedan 2015. Utsatthet för mobbning är även något som ökat jämfört med år 2015, framförallt bland tjejer. Vad som också framgår är att tjejer i årskurs 8 är klart mer utsatta än övriga grupper. Totalt svarar hälften av högstadietjejerna att de utsatts enstaka gånger eller en längre period. Bland övriga grupper svarar omkring 20 % att de utsatts under det senaste halvåret.

Hälsa

De flesta ungdomar i Västervik mår bra, men andelen har minskat över tid. Andelen som mår mycket eller ganska bra har gått från 85 % år 2015 till 77 % år 2018 bland killarna och från 73 % till 64 % bland tjejerna.

Vad gäller psykosomatiska besvär kan vi se att andelen som svarar att de har regel-bundna besvär med stress är på samma nivå som år 2015. Andelen som känner sig nedstämda flera gånger i veckan har ökat över tid bland både tjejer och killar. Avseende träning och motion är resultatet däremot på en liknande nivå som år 2015. Andelen som tränar eller idrottar minst en gång i veckan är 85 % totalt i kommunen.

Arbete och Framtid

Totalt svarar 15 % i årskurs 8 och 34 % i årskurs 2 att de har ett extrajobb. Över tid har andelen gymnasieungdomar som har ett extrajobb ökat, framförallt bland gymnasieungdomarna. Andelen som hade ett sommarjobb den senaste sommaren har också ökat. Majoriteten av högstadieungdomarna fick sitt sommarjobb genom någon i den egna familjen medan majoriteten av gymnasieungdomarna fick jobbet genom kommunen eller genom kommunen eller genom att själva kontakta arbetsplatsen.

En hög andel av högstadieungdomarna i kommunen tror att de kommer läsa vidare efter grundskolan. Endast 5 % av killarna och 2 % av tjejerna i årskurs 8 tror inte att de kommer läsa vidare. På gymnasiet svarar 68 % av tjejerna och 53 % av killarna att de tror att de kommer studera vidare efter gymnasiet. Det finns alltså en könsskillnad i frågan. Det framgår också att en hög andel, 90 %, av ungdomarna i Västervik har en positiv framtidssyn.