Kommunen fokuserar på långsiktighet och södra infarten när expropriering avbryts

I Västerviks kommuns arbete för att hitta nödvändig tillväxtyta för exempelvis industrietableringar har många olika metoder använts. En metod som kommunen ytterst sällan använder är markinlösen och den påbörjade processen för att expropriera mark på väster sida av avfarten från E22 i höjd med Västervik avbryts nu. Västerviks kommun kommer att arbeta vidare med dialog och ett gediget översiktsplanearbete i stället.

Under lång tid har Västerviks kommun haft svårt att hitta tillväxtområden runt centralorten Västervik, eftersom kommunen äger förhållandevis lite mark i den stora kommunytan. Kommunen har arbetat med en lokaliseringsutredning och dialog med olika markägare. Arbetet gick långsamt och nådde inga resultat, samtidigt som flera större etableringar avbröts på grund av bristen på lämplig tomtmark.

Verktyget tvångsinlösen är den stora släggan i kommunernas exploateringsverktygslåda och det är verkligen inte något som vi tar till lättvindigt. Samtidigt ska man veta att myndigheterna har denna möjlighet att ta till om ingenting annat fungerar och i många av våra samhällsutvecklingsfrågor så handlar allt i slutändan av en bedömning av intressen – inte sällan av allmänintresset ställt emot privata intressen. En exproprieringsprocess väger de intressena mot varandra på ett oberoende sätt, säger Rickard Ljunggren, mark- och exploateringsingenjör på Västerviks kommuns samhällsbyggnadsenhet.

I början av 2024 agerade sedan kommunstyrelsen extra kraftfullt för att uppnå resultat då man beslutade att ansöka om tvångsinlösen av ett större markområde nära Mörtvik mot Hörtingerum på väster sida om E22, en metod som Västerviks kommun aldrig använt tidigare. Efter att ansökan om expropriering av fastigheterna Törnsfall-Rössle 3:1, 4:1 och Hörtingerum 2:1 lämnats in till regeringen under våren intensifierades dialogen med markägarna i området. På kommunstyrelsens sammanträde 17 december beslutades att processen med markinlösen nu avbryts och ansökan dras tillbaka.

Behovet av tillväxtarealer för Västervik kvarstår såklart, men det gäller också att hitta rätt områden och tajming. De närmaste åren kommer vi därför att fokusera på ett gediget översiktsplanearbete för hela kommunytan, samt jobba vidare med förutsättningarna för en södra infart med möjlig exploateringsyta, vilka jag bedömer blir allt bättre, säger Harald Hjalmarsson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Västerviks kommun inleder i början på 2025 sitt stora översiktsplanearbete då de inledande dialogmötena kommer att hållas. I en ÖP-process arbetar man med dialoger i många olika intressegrupper, geografiska områden och näringsgrenar. 

Att ha en expropriationsprocess med oss så nära inpå ett översiktsplanearbete för hela kommunytan – som i stor utsträckning bygger på dialog – riskerar att ge sämre förutsättningar för de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna, säger Ulf Kullin, förvaltningschef på kommunstyrelsens förvaltning i Västerviks kommun. Han fortsätter:
Vi kommer att satsa på den här översiktsplanen för hela kommunytan nu för att verkligen få med oss alla aktörer i kommunen och nå delaktighet både kort- och långsiktigt.