Trygghetsundersökning i Västerviks kommun visar att invånarna känner sig trygga, men svag utveckling åt fel håll

2024-11-27

En svag förändring åt det sämre hållet, men små förändringar och totalt sett ändå bättre än genomsnitt för både länet, polisens södra region och hela riket. Det är resultatet av årets trygghetsundersökning i Västerviks kommun som presenterades under onsdagen.

Polisen och kommunen gör varje höst en lokal trygghetsmätning i Västerviks kommun. Samma undersökning görs i hela polisområde syd som består av 57 kommuner och i andra kommuner i andra polisområden i Sverige. Undersökningen undersöker dels medborgarnas upplevda trygghet, dels deras faktiska utsatthet för brott. Undersökningen har gjorts regelbundet i Västerviks kommun sedan 2005 och hittills har svängningarna mellan åren varit ganska små, både vad gäller upplevd trygghet och faktisk utsatthet för brott.

Trygghetsundersökningen är viktig för att få reda på vad invånarna i Västerviks kommun tycker om polisens och Västerviks kommuns arbete. Vi kan bli bättre med att föra en dialog med invånarna. Exempelvis gällande önskemål i trafiken, säger Ulrika Fagerlind, kommunpolis i Västervik.

Årets enkät gick ut till 600 slumpmässigt utvalda invånare runt om i kommunen i början av hösten och 377 av dem har svarat på enkäten. Svaren ger ett så kallat problemindex mellan 0 (helt tryggt) och 6 (väldigt otryggt) där en lägre siffra alltså betyder en större trygghet.

I år ligger vår kommuns index på 1.3, vilket är lite högre är förra året men i linje med tidigare års mätningar (snittet av vår kommuns alla tidigare års trygghetsindex är just 1.3), säger Västerviks kommuns brottsförebyggande säkerhetssamordnare Anna Norén. Hon förklarar vidare:
Det högre indexet beror på att fler i år svarat att de tycker att Västervik har problem bland annat med bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare, folk som bråkar och slåss utomhus, att kvinnor antastas, bilar som kör för fort och buskörning. Också den konkreta känslan av otrygghet har ökat sedan förra årets mätning. Samtidigt handlar det om små ökningar som måste tolkas med försiktighet.

Omkring 20 procent av invånarna uppger att de varit utsatta för brott de senaste tolv månaderna vilket också är en trend i Västerviks kommun. Kommunen har ett lägre och därmed bättre trygghetsindex än snittet i Kalmar län, Polisregion Syd och Sverige.

Det går att borra sig ned i enkäten och titta på hur svaren skiljer sig mellan män och kvinnor, invånarna i respektive utanför Västerviks stad och mellan olika åldersgrupper. Men eftersom undergrupperna utgörs av ganska få personer så måste man vara försiktig med att dra för stora växlar på dem, säger kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M).

Tittar vi på den konkreta känslan av otrygghet ute på kvällen, i kollektivtrafiken eller nöjeslivet så känner sig män tryggare än kvinnor, boende utanför Västervik stad tryggare än dem som bor i staden och äldre tryggare än yngre. Så ser resultatet ut i år och så har det sett ut också tidigare år, säger Marcus Fridlund (S), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.

Metoderna SSPF, SIG, BOB-råd och avhopparverksamhet är viktiga metoder för polismyndigheten när det gäller samverkan. Detta är under uppbyggnad i Västerviks kommun. Detta gällnande arbete med ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet. Samt för att bryta grov organiserad brottslighet, säger kommunpolis Ulrika Fagerlind.

Mätningen visar att Västervik är en kommun som uppfattas som relativt trygg av oss som bor här. Samtidigt befinner sig vårt land en svår situation med grovt gängrelaterat våld, tonåriga kontraktsmördare som rekryteras via sociala medier och alltmer sofistikerade kriminella som lurar äldre och offentliga verksamheter på pengar. Det finns ingen anledning att tro att vi är immuna mot något av detta i vår kommun och jag ser det som att vi har ett fönster på glänt här i Västervik, säger Anna Norén som avslutar:
Polisen, skolan och socialtjänsten drar ett tungt lass men de kan inte ensamma lösa svåra samhällsproblem – vi samverkande parter har alla ett ansvar att hugga i. Vi har möjlighet att förebygga problemen lokalt men det kräver att vi från kommunen och polisen har en gemensam vision om vad vi vill uppnå och att vi krokar arm på ett sätt som vi inte är vana att göra, enligt Anna Norén.

Fakta

Den här undersökningen är en del i den kartläggning av brottsproblem och trygghetsfrågor som kommunen och polisen gör regelbundet. När vi skapar vår lägesbild väger vi också in andra parametrar som lokal brottsstatistik, kommunens lokala rapporter om brott och otrygghet (EST) den nationella trygghetsundersökningen (NTU), den stora ungdomsundersökningen (LUPP) liksom medarbetar- och medborgardialoger.