Hat, hot och våld mot politiker

En allt hårdare ton i det demokratiska samtalet minskar viljan att delta i ett öppet och transparent samtal, vilket påverkar vårt demokratiska samhälle. Och ibland ramlar en hård ton över i hot och hat, falska rykten och trakasserier.

Av Politikernas trygghetsundersökning (länk under Relaterade länkar) framgår att drygt var fjärde förtroendevald utsattes för hot, hat eller våld under 2020. Politiker med invandrarbakgrund löper tillsammans med kvinnor och yngre politiker störst risk att bli utsatta. Särskilt utsatta är politiker som hörs och syns mycket.

Hat och hot föder rädsla. Risken finns att politiker backar och sluter sig och censurerar sig själva. Utsattheten får människor att hoppa av sina uppdrag och andra att aldrig börja med politik. Därför är hot och hat ett demokratiproblem.

Hot och hat slår också mot hälsan och livskvaliteten. Känslor som rädsla, oro, skam och hjälplöshet är vanligt förekommande hos dem som utsätts för trakasserier. För den som utsätts kan det också bli svårare att våga lita på andra människor, vilket kan leda till att den som blivit utsatt drar sig undan och undviker kontakt med andra.

Hot och hat kan komma från arga medborgare och rättshaverister men ibland finns det dunklare motiv bakom trakasserierna. Aktivister, extremister och främmande makter ägnar sig också åt påverkan mot förtroendevalda, både genom att sprida falska nyheter och genom att piska upp en hårdare samtalston.

Vad ska jag tänka på som politiker?

Det är lätt att dras med i en hård och raljant ton. Så rannsaka dig själv och se till att inte vara en del av problemet

Fokusera på sakfrågor och ägna dig inte åt personangrepp
Dela inte nyheter utan att ha granskat dem källkritiskt först (Länk under Relaterade länkar)
Göm dig inte bakom elaka skämt

Utbilda dig i ämnet. Det finns en hel drös med metoder för att påverka människor eller opinioner. Därför kan det vara bra att få bättre koll på internetkrigarnas fula tricks. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har givit ut två skrifter som ger mer kunskap om falska nyheter och sådant som Halmgubbar, Whataboutism, Lockfåglar och Deepfakes (länk under Relaterade länkar).

Vad ska jag göra om jag blir utsatt?

Ta din egen upplevelse på allvar!
Be om hjälp att bedöma hotet eller hatet.
Be partiets säkerhetsansvariga om stöd.
Kontakta räddningstjänstens säkerhetsorganisation.
Polisanmäl alltid brott som olaga hot, ofredande, sexuellt ofredande och skadegörelse och berätta att du är förtroendevald – det gör att brottet betraktas som extra allvarligt.
Dokumentera händelser och samla material som sms, e-post, meddelanden och brev.