God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket betyder att det ekonomiska resultatet ska vara positivt sett över en längre period. Den kommunala koncernens verksamheter ska bedrivas med god kvalitet, kostnadseffektivt och med en rimlig självfinansiering av investeringarna. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomi och verksamhet på kort och lång sikt. Varje kommun bestämmer själv de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås.

Ett skäl för att överskott krävs, i den kommunala verksamheten likväl som i bolagen, är att kunna möta behovet av framtida investeringar och då undvika ökad upplåning. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda i kommunen tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser och för att inte få en ryckighet i ekonomin, eller behöva vidta panikåtgärder.

Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhets-perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsredovisningen är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om.
Utvärdering av kommunens finansiella ställning
För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är:

Sammanfattande bedömning

Västerviks kommun har en stabil ekonomisk ställning med positiva resultatnivåer – om än sjunkande de senaste åren. Årets resultat blev betydligt bättre än budgeterat. Den positiva avvikelsen mot budget beror till största delen på olika effekter av coronapandemin. Staten har förutom rena bidrag och möjlighet att återsöka kostnader inom hälso- och sjukvården även lämnat ersättning för de första två veckornas sjuklönekostnader. Totalt har kommunen fått 20,3 mnkr i sjukersättning och 25,9 mnkr i återsökta kostnader t.o.m. augusti. Ytterligare drygt 10,7 mnkr är återsökt för resten av året, men ännu inte utbetalt.

Skatteintäkterna för året blev mycket sämre än budget, vilket dock väl kompenseras med statliga bidrag och ger en positiv nettoeffekt på 21,9 mnkr. Övriga avvikelser mot budget är realisationsvinster + 5,4 mnkr, ökad pensionskostnad - 7,4 mnkr och minskade avskrivningar + 0,4 mnkr. Finansnettot avvek från budget med - 1,5 mnkr främst på grund av att ett avtal med Västervik Miljö & Energi AB, om framtida räntebetalningar som nuvärdesberäknats och i samförstånd med bolaget lösts i förtid.

Soliditeten är stabil. Vi bedömer att kommunen har en bra grund att stå på för att förhålla sig till en omvärld med tvära kast, både politiskt och ekonomiskt. Detta har vi sett prov på under detta turbulenta år. Styrelser och bolagsledningar har täta dialoger med kommunledningen och bolagen visar på stabila resultatnivåer. Det ger en trygghet inför de framtida investeringar som den demografiska utvecklingen medför och där bolagen kommer att vara viktiga.

För 2020 har KF beslutat om två finansiella mål för kommunen. Det ena är att resultatet ska uppgå till minst 0,7 % av skatteintäkter och kommunal utjämning (dvs 15,7 mnkr). Under året ändrades budgeterat resultat i och med att medel anslogs ur RUF (resultatutjämningsfond) till satsningar på coronabidrag till föreningar med 2 mnkr och 0,5 mnkr vardera till projekt Arbete och kompetens och Miljö och byggnadsförvaltningen, så målet blev till slut 0,6 % (12,7 mnkr). Årets resultat överstiger målet.

Det andra finansiella målet är att kunna finansiera investeringar med egna medel (resultat + avskrivningar) sett över en femårsperiod. Kommunen har under 2020 investerat 67,9 mnkr. Investeringsbudgeten för 2020 är beslutad till 94,4 mnkr. En stor del av de investeringsintensiva verksamheterna återfinns i de kommunala bolagen. Årets investeringar ryms inom investerings-utrymmet (resultat och avskrivningar sett över fem år) och målet om självfinansiering har uppnåtts.

Kommunfullmäktige har fastställt 24 mål (inklusive de två finansiella) och 58 uppdrag och prioriteringar i budget 2020. Under året nås 20 av 24 mål (83 %) och 42 av 58 uppdrag och prioriteringar (72 %). Totalt uppfylls 76 % av mål, uppdrag och prioriteringar. Det är en förbättring jämfört med 62 % föregående år. Flera av de mål och uppdrag som inte nås innebär ett långsiktigt arbete och en del har störts av coronapandemin.

Kommunen har ett positivt balanskravsresultat och nettokostnaderna understiger nettointäkterna samtidigt som soliditeten är stabil. Primärkommunen har fortfarande inga lån. Kommunens rating av kreditvärdighet hos Kommuninvest är fortsatt mycket god. Vår bedömning är att god ekonomisk hushållning uppnås i kommunen.

Resultat och kapacitet

Resultat och kapacitet visar vilken balans kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden. Här beskrivs den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt samt investeringsutvecklingen. Vid bedömning av resultatnivån utifrån perspektivet god ekonomisk hushållning bör beaktas att delar av kommunens åtagande för pensioner gentemot personalen redovisas som en ansvarsförbindelse och de årliga förändringarna påverkar därför inte resultatet enligt gällande regler för redovisningen (den s.k. blandmodellen).

Kommunkoncernens resultat framgår i tabellerna nedan, totalt och per enhet.

 *Resultatet för koncernen är inte jämförbart då man from 2020 redovisar bolagens resultat efter skatt.

Intäkter och kostnader

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar och pensionsåtaganden. De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkter och generella statsbidrag. De utgör 84 % av kommunens totala intäkter och är helt avgörande för verksamheternas finansiering. Storleken på dessa intäkter är beroende av dels nivån på skatten, dels skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats har de senaste åren varit oförändrad 21,16 kr per beskattningsbar hundralapp. Medelskattesatsen i riket år 2020 är 20,72 kr (20,70 föregående år). Västervik ligger därmed 44 öre över riket. Snittet i Kalmar län är 21,89 (21,78 föregående år) vilket innebär att Västervik ligger 73 öre under. Västerviks kommun har de senaste åren legat på 89 % av medelskattekraften i riket. Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för 2020 blev 2 275,7 mnkr vilket är en ökning med 3,7 % jämfört med 2019. Övriga intäkter för kommunen består främst av taxor, avgifter och bidrag som för 2020 uppgår till 442,1 mnkr (418,3). Förändringen förklaras främst av ersättning för coronakostnader och sjuklönekostnader från staten. Samtidigt också en minskning av bidragen från Migrationsverket. Intäktssidan påverkas även av att uthyrning av lokaler minskat och att markhyror och avgifter subventionerats på grund av coronapandemin.

Nedan ses utvecklingen för kommunens nettokostnader (dvs kostnader efter avdrag för intäkter från taxor och avgifter) i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag de fem senaste åren.

En översiktlig sammanställning av intäkter, kostnader och resultat med jämförelse föregående år framgår i tabellen nedan.

Även om resultaten på sista raden inte skiljer sig åt så mycket så finns det stora skillnader på flera områden mellan åren. 2020 är ett år som präglats av coronapandemin och det är svårt att jämföra med mer ”normala” år. Bidragen har ökat med 20,3 mnkr genom den ersättning för sjuklöne-kostnader som staten ersatt under stor del av året. Skatteintäkterna har sjunkit drastiskt (- 43,1 mnkr mot budget och - 9,7 mnkr mot föregående år) men kompenserats av statliga bidrag och andra ersättningar. Personalkostnaderna har ökat med drygt 40 mnkr vilket motsvarar den budgeterade löneökningen på 2,5 %. Kostnader för förbrukningsmaterial mm har dragit iväg rejält vilket syns under övriga kostnader. Det finansiella nettot avviker negativt på grund av lösen av ett avtal med framtida räntebetalningar för VA -utbyggnaden på Hornslandet till Västervik Miljö & Energi AB med 5,8 mnkr. Det grundar sig i ett beslut, Kf §246, 2011-11-28 som innebar att kommunen skulle stå för räntekostnaden för del av utbyggnaden av VA på Hornslandet. Fakturering från bolaget har skett i tio års tid men under året gjordes en överenskommelse om att lösa detta åtagande med ett engångsbelopp som beräknades genom att lånekostnaden som låg till grund för räntan nuvärdesberäknades på 40 år och med en ränta på 2 %.

Budgetföljsamhet

En väsentlig förutsättning för att nå en ekonomi i balans är att budgeten följs. En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Kommunstyrelsen och nämnderna följer den ekonomiska utvecklingen genom månadsrapporter och fullmäktige två gånger under löpande år. Nämnderna ansvarar för att hålla budget och vid befarade avvikelser ska nämnden tillsammans med kommunstyrelsen vidta åtgärder. Nedan ses utfall jämfört med budget per nämnd.

Budgetföljsamheten får anses god, då de avvikelser som ses kan förklaras med det extrema år som coronapandemin innebar för verksamheterna. Inom förskolan har många barn varit hemma på grund av lätta förkylningssymtom vilket gjort att man haft lägre beläggning på förskolorna än normalt. Behovet av vikarier har därför varit lägre än normalt vilket givit överskott. Även socialförvaltningen visar ett bättre resultat än budget främst på grund av sjukersättningen. Miljö- och byggnads-förvaltningen visar också ett plusresultat mot budget vilket främst förklaras av vakanser och sjukskrivning. Kommunstyrelsens förvaltning visar ett negativt resultat mot budget. Detta förklaras främst av kostnader kopplade till coronapandemin – främst olika satsningar för att stödja näringsliv och föreningar i kommunen. Totalt visar nämnderna ett överskott mot budget med 4,2 mnkr.

Bolagens budgetföljsamhet framgår av tabellen nedan. Ytterligare kommentarer kring budget-avvikelserna framgår av respektive nämnds och bolags verksamhetsberättelse.

Investeringar – sammanfattningsvis

Mycket av den investeringsintensiva verksamheten finns i kommunens bolag som de senaste åren legat på höga investeringsnivåer. En tioårsplan har under 2020 tagits fram för att styra bolagens investeringar och upplåning så att koncernnyttan optimeras. I kommunen har en femårsplan tagits fram. Kommunen har som mål att självfinansiera sina investeringar sett över fem år medan bolagen har olika grad av självfinansieringsmål som fastställs i ägardirektiv och budget.

Nedan ses totala investeringar i kommunen och bolagen de senaste tre åren.

Pensionsskuldens utveckling

Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsrättigheter som har intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. I balansräkningen under avsättningar redovisas endast pensionsutfästelser kommunen har gjort från och med 1998. Hela den individuella delen av premien enligt det pensionsavtalet – PFA 98 – utbetalas till enskild förvaltning. Den redovisas som kortfristig skuld. Kommunens pensions-medel är inte placerade i finansiella instrument utan återlånas och används för att finansiera investeringar. Kommunens totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt framgår av tabellen och nedan.

Här nedan ses Skandias beräkningar och prognoser över pensionsskuldens utveckling.