Barn- och utbildningsnämnd

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet.

Omvärldsanalys

En stor del av rapportperioden har präglats och påverkats påtagligt av coronapandemin.

Rekrytering är en fortsatt mycket stor utmaning för oss och för riket i stort. Trots rådande rekryteringsutmaning så har rekryteringen inför innevarande läsår gått förhållandevis bra. En del förändringar utreds gällande skolans nationella styrdokument. För grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen har delar i styrdokumenten skrivits om och dessa träder i kraft till läsåret 2021. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som har i uppdrag att se över dimensioneringen av gymnasieskola och vuxenutbildning med avseende på hur många huvudmän som ska driva olika nationella program och utbildningar. Utredaren Lars Stjernkvist överlämnade utredningen till utbildningsminister Anna Ekström i början av juni.

Väsentliga händelser

Med anledning av coronapandemin har en lång rad åtgärder gjorts utifrån expertmyndigheternas rekommendationer för att minimera smittan. Som en konsekvens av detta och i kombination med ett ansträngt läge med fler medarbetare än vanligt som periodvis varit sjuka, har en del möten, aktiviteter, kompetensutveckling samt vissa undervisningsmoment skjutits fram eller ställts in. Där så varit möjligt har fysiska möten ersatts med digitala. Ambitionen har hela tiden varit att upprätthålla utvecklingsarbetet så långt som möjligt. Den allra största förändringen har skett för gymnasieutbildningen samt för vuxenutbildningen som efter rekommendation från regeringen övergick till i huvudsak fjärrundervisning sedan sista halvan av vårterminen. Inom dessa verksamheter gjordes ett stort och imponerande jobb med att snabbt ställa om undervisningen. Planering och förberedelser har skett för olika scenarier såväl för att kunna hålla verksamheter öppna som för en eventuell situation då regeringen beslutar om stängning av förskola/grundskola.

Barn och utbildningsnämnden fick i och med 2020-års budget för Västerviks kommun uppdraget att ta fram en plan för att anpassa kostnaden till strukturkostnaden för förskolan och grundskolan. Ett omfattande arbete ledde fram till en rapport motsvarande en minskning av kostnaderna med 38 mnkr. Rapporten redovisades nämnden i mars och har lämnats över till Kommunfullmäktige.

Västerviks kommun har ett samarbete med Skolverket runt nyanländas lärande. Arbetet har som målsättning att bidra till förbättrad måluppfyllelse samt ökad likvärdighet mellan kommunens olika förskolor och skolor. Arbetet är i sin slutfas. Under 2020 beslutades att förvaltningen skulle delta i en satsning som initierats av NCM och SKR i matematik för åk F-3. Planeringsarbetet påbörjades under hösten 2020 och målet är en ökad måluppfyllelse i matematik där forskning och beprövad erfarenhet är i fokus.

Under den pågående pandemin har förskolans pedagogiska plattform blivit viktigare än någonsin för inriktningsbesluten och vad vi tänker att barn har rätt till i våra förskolor. Det har pågått ett stort arbete med många inblandade runt ett för alla förskolor gemensamt projekt som gemensam utgångspunkt under hösten. Förberedelserna inför projektstarten har skapat engagemang och positiva förväntningar hos många pedagoger, någonting som har varit väl behövligt och viktigt i dessa tider.

Under våren 2020 har förskolorna i Västerviks stad tagit emot flera barn än vad som finns kapacitet för enligt lokalförsörjningsplanen. På grund av mycket frånvaro i barngrupperna i samband med pandemin har överinskrivningarna inte märkts av så som befarat.

Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning visade att kommunens grundskolor arbetar på ett kvalitativt sätt och man identifierade inte några brister på huvudmannanivå. På enhetsnivå identifierades några utvecklingsområden. Här har en plan för varje skola tagits fram. Arbetet med att följa måluppfyllelsen i grundskolan fortsätter och förvaltningens meritvärde var 231 i juni 2020, 85 % av eleverna blev behöriga för ett yrkesprogram. Prognosen visar att elevernas måluppfyllelse för våren 2020 har gått ner i åk 7 och 8 jämfört med tidigare. Analysarbetet pågår och kommer att följas upp. Förutom olika typer av insatser på organisationsnivå på skolorna erbjuds lovskola och läxhjälp för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar.

Arbetet med likvärdig utbildning genom fokus på undervisning, ledarskap i klassrummet och en satsning på ett inkluderande förhållningssätt och tillgänglig lärmiljö fortsätter på skolorna. Arbetet med garanti för tidiga insatser fortgår och implementeringen av arbetet leds av språk-, läs- och skrivutvecklaren. De fortbildningsinsatser som sker kopplat till språk- och kunskapsutvecklande arbete kommer att fortsätta under 2021. Arbetet sker i nära samverkan med central barn- och elevhälsa. Det handlar också om fortbildningsinsatser kring tillgänglig lärmiljö, ett mer främjande och förebyggande arbete i skolornas elevhälsoarbete. Arbetsgruppen för att inrätta en resursskola har slutfört sitt arbete och resursskolan startade i november. Matematik är ett identifierat utvecklingsområde för grundskolan, varför ett förbättringsarbete i samverkan med Nationellt centrum för matematik och SKR har påbörjats för åk F-3.

Västerviks kommun var under hösten 2019 föremål för regelbunden kvalitetsgranskning. Inom gymnasieskolan var RO1 och RO3 utvalda som enheter för granskning. I Skolinspektionens beslut framgår att rektor i ökad utsträckning bör analysera enhetens kunskapsresultat och att rektor i ökad utsträckning behöver följa upp och analysera lärarnas bedömning och betygsättning för att säkerställa likvärdigheten. Arbetet med förbättringsåtgärder har genomförts och i juni lämnades svar till Skolinspektionen. På huvudmannanivå bör en bredare analys göras av respektive enhets kunskapsresultat där särskild hänsyn också ska tas till skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt korrelationen mellan resultat på nationella prov och kursbetyg.

Som en del i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet arbetas med så kallade kvalitetsdialoger som på ett mer fördjupat sätt analyserar och följer upp verksamhetens resultat. De påbörjade dialogerna kommer att leda till bättre underlag för beslut på skolnivå och huvudmannanivå. De förväntas även bidra till tydligare verksamhetsplaner och ökad måluppfyllelse. Med start läsåret 2019–2020 har ämnesgrupper införts som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

I gymnasieskolan fortsätter det långsiktiga arbetet med Den digitala agendan (tidigare benämnd strategiplan för IKT), kommunala aktivitetsansvaret och att hitta nya vägar för att skapa goda förutsättningar för de elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammen. När det gäller den Digitala agendan har Västerviks kommun sedan tidigare tecknat ett partneravtal med Research Institutes of Sweden (RISE) inom vilket vi bland annat kommer att arbeta vidare med digitalisering på yrkesprogrammet kopplat till Teknikcollege, Makerspace, digitala hälsosamtal och att utveckla användandet av öppen data för att utveckla och följa upp verksamheten. Sedan 2018 deltar Västerviks gymnasium tillsammans med övriga partners i tre Vinnovaprojekt: IoT-hubb skola, Hållbar skolmat samt Innovationsledning och organisering - nyttiggörande av kunskap för ökad innovationsförmåga. Ytterligare Vinnovaansökningar planeras.

Gymnasieskolan har fortsatt att arbeta för att skapa möjligheter för obehöriga elever att få ta del av yrkesprogrammen i form av yrkesintroduktion (IMYRK) och programinriktat individuellt val (IMPRO) med syfte att motivera elever att klara sina gymnasiestudier. I syfte att locka fler elever till yrkesprogrammen och säkerställa framtida kompetensförsörjning är gymnasieskolan också certifierad inom ramen för Teknikcollege. Under vårterminen har samtliga elever i årskurs 8 bjudits in till att under en dag vara med på yrkesprogrammen som en del inför valet av gymnasieutbildning. Detta för att få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen.

Arbetet med om- och tillbyggnad av utbildningsmiljöerna vid Östersjövägen, i samband med att gymnasieskolan och vuxenutbildningen flyttade tillsammans, är färdigt.

Under året har såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningens arbete helt präglats av den distansundervisning som skedde från och med den 18 mars utifrån coronapandemin. Omfattande och kvalitativt arbete genomfördes av alla medarbetare för att säkerställa undervisning. Utvärdering av distansundervisningsperioden genomfördes bland annat vid gymnasieskolans digitaliseringsdag i augusti och för Komvux skedde detta i samband med höstens uppstart för personalen.

Under tiden med distansundervisning blev det påtagligt att eleverna inom vuxenutbildningen inte har en-till-en datorer. Eleverna har mycket olika förutsättningar, vilka Komvux har försökt att möta genom att under denna period låna ut datorer till elever utifrån behov. För Komvux har pandemin fått stor påverkan även på statsbidraget yrkesvux. Regeringen har tagit beslut om att kommunerna inte ska behöva bekosta medfinansieringen själva för 2020.

Under 2020 har det varit fortsatt stort fokus på samverkan, både inom integrationsprojekt som exempelvis 100%, där Arbete och Kompetens och arbetsförmedlingen är två av Komvux samverkansparter, men även tillsammans med närkommunerna och Västerviks gymnasium gällande att arbeta för ett ökat utbildningsutbud inom framför allt yrkesutbildningar. Tillsammans med vuxenutbildningarna i Hultsfred och Vimmerby har Komvux också fortsatt att arbeta för utvecklad samverkan inom andra områden. Inom ramen av Studiestartstödet har flera personer kommit igång med sina studier.

Förväntad utveckling/framtid

Det är svårt att i nuläget överblicka konsekvenserna av coronapandemin, och de måste förstås också ses i ett större perspektiv utifrån konsekvenser för individer och samhälle. Att gymnasiet och vuxenutbildningen bedrivits via fjärrundervisning under större delen av året samt att frånvaron i förskola periodvis varit relativt hög för sannolikt med sig konsekvenser för många av våra barn och elever där förskolan/skolan är en viktig fast punkt i livet.

Eleverna i grundskolan har fått den undervisning de har rätt till i hög utsträckning trots pandemin. Simundervisningen har dock inte kunnat genomföras fullt ut i åk 2. När det gäller gymnasie- och vuxenutbildningen så är det flera undervisningsmoment på yrkesprogrammen som inte kunnat genomföras som planerat. På varje program finns dokumenterat vilka undervisningsmoment som återstår och hur de ska genomföras.

I förskolan fortsätter implementeringen av läroplanens (Lpfö 18) nya delar, konkretiseringen av plattformen och utvecklingen av Stenhamras verksamhet. Det ”digitala” ställningstagandet håller på att omsättas i praktiken. Arbetet med att stärka det demokratiska uppdraget och barns möjligheter att uttrycka sig och kommunicera är fortsatt prioriterat.

Höstterminen 2020 startade det gemensamma projektet ”Ett hållbart nu för en hoppfull framtid” på alla förskolor. Utmaningen är att låta projektet bli till någonting eget som känns viktigt och spännande för just de barnen och de pedagogerna på den här förskolan. Det finns stora förväntningar på vad det gemensamma projektet kommer ge oss framåt. Ytterst handlar det om att fördjupa plattformsarbetet för att öka likvärdigheten i utbildningen utifrån våra gemensamma ställningstaganden. Vi ser fram emot ett gemensamt fokus i våra nätverk, där olikheten och likheten får ta plats, där vi utvecklar vår förståelse för projekterande som undervisningsform och där vi arbetar för att ge barnen rika möjligheter att kommunicera och uttrycka sig så de kan få ett rejält inflytande i projektet, vardagen på förskolan och samhället i stort.

Efter ett intensivt arbete med många inblandade är spadtaget för den nya förskolan tagen och byggnationen av etapp 2 startar under hösten. Ombyggnationen på Gunnebo förskola har löpt på enligt tidsplan och beräknas vara klar innan årsskiftet. I Ankarsrum pågår det ett planeringsarbete för att möta det ökade lokalbehovet på Linden.

Grundskolans största utmaning är att anpassa undervisningen utifrån styrdokument och lokala förutsättningar. En allt större del av eleverna har behov av stora anpassningar och särskilt stöd. Detta innebär att verksamheten behöver ökad kunskap och kompetens i arbetet kring hur man möter alla elever. Skillnaden mellan pojkars och flickors måluppfyllelse är ett område som skolorna arbetar med under 2020/21 liksom insatser tillsammans med central barn- och elevhälsa, SPSM och Skolverket. Dessa insatser kommer att ske utifrån de utvecklingsområden som finns i grundskolans mål i verksamhetsplanen. Det finns också elever som behöver stöd i sin sociala utveckling, vilket även det ställer stora krav på undervisningen i fritidshem. Utifrån detta har grundskolan valt att även fortsättningsvis lägga fokus på tillgänglig undervisning i och med målet i verksamhetsplanen för 2021.

Grundskolans utmaning är även fortsättningsvis att öka måluppfyllelsen med koppling till de utvecklingsområden som beslutats. Aktiviteter som identifierats i budget är att fortsätta att utveckla undervisningen genom kompetensutveckling i IKT, inkluderande undervisning och ledarskap i klassrummet, jämställd undervisning samt utbildning för SKUA-utvecklare och förstelärare. Den statliga åtgärdsgarantin är ytterligare ett område som är i fokus för förvaltningen.

Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) fortsätter och förväntas leda till färre avhopp i gymnasieskolan. Idag ser vi att avhoppen framför allt sker på Introduktionsprogrammen och att avhoppen i den målgruppen ökar. Västerviks gymnasium har deltagit i ett treårigt ESF-projekt där vi bland annat provar heltidsmentorer som ett arbetssätt för att minska avhoppen. Heltidsmentor införs på ytterligare ett program (Vård- och omsorgsprogrammet) sedan augusti 2020. Verksamhetsplanen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan innehåller flera mål som förväntas bidra till ökad måluppfyllelse, bland annat att utveckla och implementera formerna för elevhälsomöten, utveckla och implementera det systematiska kvalitetsarbetet kring hälsa och lärande, skapa förutsättningar för det kollegiala lärandet kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet, genomföra och sprida åtgärder kopplade till nationella kvalitetsgranskningar till berörda verksamheter i gymnasieskolan, genomföra insatser inom ramen för Skolverkssatsningen Nyanländas lärande.

Under 2020 har gymnasieskolan genomfört ett ekonomiskt omställningsarbete för att kunna hantera ökade interkommunala kostnader som en följd av att elever i högre utsträckning väljer annan huvudman.

Utifrån förändringar i studie- och yrkesvägledarbemanningen har fokuset på att möta individer tidigare i deras studieplaner fått stå tillbaka något för att hinna med det dagliga arbetet. Det är fortfarande ett fokusområde. Arbetet inom DUA och projektet 100 %-etablering kommer under 2021 fortsatt att vara i fokus. Utifrån projektet 100% har SFI-scheman anpassats som en del i planen. Det har skett en del påverkan i och med coronapandemin vilket har medverkat till att delar av detta projekt har fått läggas på is och målsättningen är att återuppta dessa. Projektet omfattar flera olika aktörer, utbildningar och aktiviteter med målsättning att skapa förutsättningar för en mer intensiv språkutveckling och en bra samverkan kring individen.

Komvux verksamhetsplan innehåller många viktiga fokusområden. Bland annat kommer Komvux även under 2021 att fortsätta utveckla samverkan tillsammans med Vimmerby och Hultsfred, inom flertalet områden bland annat för att möta efterfrågan på utbildning och därmed se över utbildningsutbudet.

Under våren 2020 har SFI-lärarna fokuserat på elevernas skrivande. Utifrån analyser och reflektioner av Komvuxverksamhetens resultat i juni 2020 kommer även ytterligare fokusområden att belysas för att arbeta för att på ett ännu bättre sätt hjälpa våra elever. Komvux har även arbetat med normer och värden samt har under hösten fokus på de riktade insatserna från Skolverket, framför allt SKUA, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Årsplaneringarna för SFI-flöden har setts över och implementerats under 2020.

Ekonomisk redovisning

Barn och utbildningsnämnden har för 2020 ett utfall på 857,3 mnkr, vilket innebär ett överskott på 5,0 mnkr gentemot budget. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns det en rad avvikelser mot budget på de olika verksamheterna, där den övergripande verksamheten sticker ut negativt och Komvux positivt. Covid-19 har haft en stor påverkan på årets bokslut. Lönekostnader på förvaltningen har legat klart under budget, 6,6 mnkr, lönekostnaderna har även varit 6,0 mnkr lägre än föregående år. Förvaltningen har därtill tagit emot bidrag från Försäkringskassan för ersättning av sjuklönekostnader på 7,9 mnkr. Dessa två poster innebar att förvaltningen under slutet av sommaren prognostiserade ett större överskott, under hösten har en stor mängd inköp av inventarier och pedagogiskt material gjorts och överskottet hölls tillbaka.

Den övergripande verksamheten landar på en negativ avvikelse på -1,9 mnkr. Det beror dels på att flera större IT-inköp har gjorts under hösten, dels har enheten för modersmål gått med underskott.

Förskolan lämnar + 2,0 mnkr mot budget. Lönekostnaderna har legat klart under budget för mars till och med augusti vilket kan kopplas till att det varit färre barn än vanligt på förskolorna på grund av restriktioner kring Covid-19, vilket gjort att färre vikarier behövts vid VAB och sjukdom. Därtill har Försäkringskassan ersatt sjuklönekostnader under pandemin vilket givit förskolan extra bidrag med 3,0 mnkr. Förskolan har även mottagit mer statsbidrag från Skolverket, framför allt kopplat till mindre barngrupper, än vad som var antaget i budget. Åtskilliga inköp av inventarier och pedagogiskt material höll ner överskottet.

Den obligatoriska skolan & SBO gick med ett överskott på + 1,0 mnkr. Överskottet beror främst på pandemin. Lönekostnaderna för verksamheten har visserligen legat över budget under året men då Försäkringskassan ersatt sjuklönen har verksamheten mottagit 4,2 mnkr i extra bidrag. Verksamheten har också tagit emot 3,9 mnkr mer i bidrag från Skolverket än vad som var planerat i budget, vilket genererat överskottet. Skolskjutsen som gick med - 2,0 mnkr i underskott och flera inköp av inventarier och pedagogiskt material bidrog tillsammans att hålla ner överskottet.

Gymnasiet lämnar + 0,1 mnkr gentemot budget. Gymnasiet har under året genomgått flera stora omställningar, dels övergången till distansundervisning under våren och under slutet av hösten, dels omställning av organisationen till höstterminen. Omställningen till höstterminen initierades av att fler elever valde annan huvudman än vad som var planerat i budgeten, detta medförde en avsevärd höjning av de interkommunala kostnaderna, vilket gav en omställning av organisationen på gymnasiet. Gymnasiet har mottagit 0,5 mnkr i bidrag från Försäkringskassan, för att täcka sjuklönekostnaderna.

Komvux och SFI visar + 3,7 mnkr i överskott gentemot budget. Överskottet kopplas dels mot lägre lönekostnader än vad som var antaget i budget på grund av vakanser. Därtill har förutsättningarna ändrats under året kring statsbidrag som Komvux har sökt. Det gäller bidraget för yrkesvux där medfinansieringsdelen tagits bort. Att förutsättningar förändrades under året hade med pandemin att göra. Även Komvux har mottagit ersättning för sjuklönekostnaderna med 0,1 mnkr.