Socialnämnd

Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, hemsjukvård, hembesök samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna.

Omvärldsanalys

Socialnämnden har sedan flera år arbetat med att förbereda och planera för en ökning av antalet äldre, både gällande ordinärt och särskilt boende. Nu börjar också effekterna av ökningen av antalet äldre synas i form av ökade volymer inom hemtjänst och utmaningar gällande rekrytering av utbildad personal.

Det pågår en nationell strukturomvandlingen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Sverige till nära vård. Syftet är att utveckla primärvården, som innefattar såväl den kommunala samt regionens hälso- och sjukvård, mot en vård nära patienten. Redan idag ser vi att antalet svårt sjuka patienter, som vårdas i hemmet med avancerad medicinteknisk utrustning, ökar. Detta ställer höga krav på kompetens och utbildning hos våra medarbetare.

Vad gäller individ- och familjeomsorgens (IFO:s) arbete så anpassas verksamheten till de förändringar som sker nationellt, regionalt och lokalt.

Väsentliga händelser

De flesta restriktioner utifrån pandemin plockades bort under tidig höst. Dock fortsatte medarbetarna att arbeta med förstärkt skyddsutrustning i vårdnära arbete samt vid misstänkt utbrott av covid-19. Under senare delen av 2021 ökade smittspridningen, vilket innebar nya restriktioner.

Det finns idag ett tremånaderslager med skyddsmaterial uppbyggt.

Det finns behov av fler bostäder för målgruppen särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under året har socialnämnden beslutat att starta upp och tillskapa ett nytt boende för målgruppen på Trädgårdsgatan 41, vilket kommer att vara klart under senare delen av 2022.

Socialnämnden beslutade i april att ta över ett privatägt gruppboende i Ankarsrum, där sju omsorgstagare från Västerviks kommun bor. Det finns ett nämndbeslut om att boendet åter ska drivas i privat regi.

IFO:s myndighetsenhet ser att inkommande anmälningar och inledda utredningar gällande barn ligger sammantaget på samma höga nivå som föregående år. 2019 ökade anmälningar och inledda utredningar med 40 % jämfört med året innan. Då vi nu har gått in på tredje året med samma nivå på antalet inkommande anmälningar är det sannolikt att det inte var en tillfällig ökning utan att den kommer att bestå.

Antal nya barn i behov av placering har minskat under året jämfört med föregående år. Behovet av konsulentstödda familjehem har minskat och tillgång till familjehem i kommunal regi har ökat genom en satsning som kommunen har genomfört. Dock har flera ungdomar som placerats eller omplacerats under året haft behov av placeringsformen HVB.

På vuxensidan ses en kraftig ökning av antalet ansökningar om missbruksvård. Detta ska dock ses i ljuset av en stor nedgång i antalet ansökningar 2020, vilket kopplas till pandemin. Nuvarande ansökningstryck ligger i linje med tidigare år.

Inom IFO:s öppenvård kan vi konstatera en ökad andel familjer där narkotika förekommer bland barn och unga. Upplevelsen är även att yngre barn och unga än tidigare kommer i kontakt med eller missbrukar narkotika. Upplevelsen är också att den narkotika som används är mer avancerad och ”tyngre”. Det går inte med säkerhet att ange att detta beror på pandemin.

Kommunens HVB-hem (Solstigen) har påbörjat arbetet med att erbjuda vårdplatser till omkringliggande kommuner som ett komplement till interna placeringar. En mer diversifierad möjlighet kring intäkter skapar långsiktighet för verksamheten.

Träningslägenheten såväl som jourlägenheter för våld i nära relationer (VNR) har haft hög beläggning under perioden. Öppenvårdsarbetet med våld i nära relationer har utvecklats inom IFO där man bland annat startat upp en stödgruppsverksamhet med positivt resultat.

Socialförvaltningen upplever ett ökat antal personer som vänder sig till vuxenenheten för råd och stöd kring svårigheter att få tag i en egen bostad. Skulder och en begränsad ekonomi uppges ge problem med att få ett eget hyreskontrakt.

Arbetet med digitalisering inom socialförvaltningens verksamheter har fortsatt och fått en extra skjuts framåt av coronapandemin. Konkreta exempel är webbmötesteknik (där det nu även finns en säker lösning) samt mobil dokumentation.

Kvalitetsarbetet har inte kunnat bedrivas på avsett sätt på grund av pandemin. Det aktiva kvalitetsarbetet har i mindre omfattning genomförts ute på enheter, i övrigt genom videomöten. Under slutet av 2021 påbörjades aktivt kvalitetsarbete för omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) med syfte att identifiera förbättringsområden och genomföra de åtgärder som krävs. Arbetet beräknas vara klart under våren 2022.

I september påbörjade 15 utvalda medarbetare en högskoleutbildning till Silviasystrar. Utbildningen pågår under två år på halvtid och har inriktning mot demensvård. Tanken är att det efter utbildningen ska finnas Silviasystrar på samtliga särskilda boenden i kommunen.

En ny form av boende för personer med särskilda behov till följd av demenssjukdom har startats upp på Vapengränd 15. Medarbetare med specialistkompetens rekryteras för att tillgodose målgruppens behov på bästa sätt.

Arbetet och planeringen gällande byggnationen av det nya särskilda boende i Gamleby fortsätter. Under året har det framtida boendet fått namnet Åbylund.

Det har beslutats att Gamleby hemtjänst ska delas upp i två grupper, och en ny enhetschef har rekryterats, då den enheten har växt mycket de senaste åren.

Många av socialförvaltningens chefer och ledare har under året gått ett ledarskapsprogram regisserat av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gällande omställningen till en god och nära vård.

Förväntad utveckling/framtid

Vikten av att väva in omvärldsbevakning kvarstår inom hela förvaltningen. Exempelvis kommer det en ny socialtjänstlag som träder i kraft den 1 januari 2023. På SKR:s hemsida framkommer att ”Betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (2020:47) presenterar förslag som kommer att innebära en stor omställning av socialtjänstens organisering och arbetssätt. SKR välkomnar förslagens inriktning mot en jämställd, förebyggande, lätt tillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst.” Här medföljer vikten av att vi i socialförvaltningen håller oss uppdaterade i hur en ny lag kommer att påverka samtliga delar av förvaltningen, både i arbetssätt, hur lagen ska implementeras och tolkas samt om det medför eventuell resursökning etcetera.

En av de stora framtida utvecklingsfrågorna är övergången till en ”god och nära vård”. Denna omställning kommer att omfatta samtliga av socialnämndens verksamheter.

Samhällets ständiga förändring gör att den offentliga välfärden och socialtjänstens verksamheter står inför stora utmaningar i att anpassa arbetet, anpassningar som behöver göras tillsammans med andra aktörer för att på bästa sätt använda samhällets resurser. Parallellt med anpassningen behöver socialtjänsten bli alltmer kunskapsbaserad. Många av de faktorer som avgör kvalitet i socialtjänsten är relaterade till tillgång till personal med rätt kompetens och möjlighet att använda sig av den. Omställningen av socialtjänsten behöver ske med utgångspunkt i nationella strategier. Det handlar om att möta demografiska utmaningar och ökade behov med arbetssätt som fokuserar på hälsa och digitalisering. Omställning behöver börja nu och utvecklas stegvis på lång sikt.

Kvalitets-, personal-, statistik-, uppföljnings-, samverkans- och utvärderingsarbetet bygger på att vi har fungerande aktuella digitala system. Idag sker utvecklingen otroligt snabbt, här ska exempelvis systemen kunna länkas samman, ha rätt grupperingar etcetera. Det digitala språket som används i den denna värld måste bli begripligt. Vi har konstaterat att det går åt mycket tid när det är många som är engagerade i upplägg och införande av system. Därutöver ska användare förstå hur systemen är upplagda.

Ekonomisk redovisning

Verksamheternas resultat är ett överskott med 5,6 mnkr. Utöver detta har beslutats att 8,7 mnkr ska tas ur resultatutjämningsfonden, eftersom prognosen var ett underskott efter delårsbokslutet i augusti. Totalt resultat för socialförvaltningen blir därmed 14,3 mnkr. Förvaltningens ekonomi har under 2020 och 2021 påverkas i stor omfattning av pandemin. Statlig ersättning betalades ut till kommunerna år 2020 men inte 2021, vilket medfört stora underskott beträffande personalkostnader och skyddsmaterial. Riktade statsbidrag till äldreomsorg och hälso- och sjukvård under 2021 har delvis fått ändrad inriktning och stöttat upp ekonomin på olika sätt. Pandemin har samtidigt inneburit att satsningar och verksamhetsutveckling delvis fått stå tillbaka.

Under årets sista månader har återsökning av moms från staten haft positiv inverkan på resultatet. Retroaktiv återsökning för tidigare år samt genomgång av hyresavtal har medfört ökade momsintäkter, något som även påverkar ekonomin positivt år 2022 och framåt.

Äldreomsorgen har sedan sommaren haft höga personalkostnader. Hög sjukfrånvaro, hemkarantän samt ökade volymer inom hemtjänsten är orsakerna. Pandemirestriktioner medför att personalen inte kan arbeta med den flexibilitet och rörlighet mellan enheter som man gör normalt. Flera riktade statsbidrag inom teknik, utbildning och demens bidrar till att stärka upp ekonomin; Äldreomsorgslyftet med 17,5 mnkr och Säkerställa god vård för äldre med 20,7 mnkr är de största. Det slutliga resultatet för äldreomsorgen är ett överskott med 13,9 mnkr.

Inom omsorg om funktionsnedsatta är pandemieffekterna mindre men ändå kännbara. Daglig verksamhet samt insatserna kontaktperson och ledsagning har inte utförts i normal omfattning under pandemin. Kostnaderna i särskilt boende har ökat, främst på grund av brukare som har omfattade insatser dygnet runt. Inom personlig assistans finns volymökningar vilket medför ett underskott. Kommunen är skyldig att betala de privata assistansbolagens sjuklöner och dessa har ökat under pandemin – total kostnad 850 tkr. Samtidigt ser det positivt ut beträffande externa placeringar. Resultatet för OF är ett överskott med 3,2 mnkr.

Hälso- och sjukvårdsverksamheten har haft stor personalbrist och anlitat hyrpersonal både inom sjuksköterskeorganisationen och inom rehab (fysioterapeuter). Kostnader för hjälpmedel och sjukvårdsmaterial, som legat stabilt under våren, har ökat kraftigt under sommaren och hösten. Bostadsanpassningen har minskat sina kostnader med 1 mnkr jämfört med föregående år. Underskottet inom HS slutar trots detta på 4,8 mnkr vilket till största delen härrör från hyrpersonal.

Även IFO:s verksamhet har påverkats av pandemin eftersom man inte kunnat ha fysiska träffar med personer i behov av stöd i samma utsträckning som vid ”normal” verksamhet. Kostnader för placeringar på HVB och i familjehem har fortsatt att öka men avstannat något under vintern. Placeringskostnader som återsökts och godkänts av Migrationsverket med 2,6 mnkr har endast utbetalats med 1,4 mnkr eftersom myndigheten har medelsbrist. Detta inträffar varje år, men 2021 var ej utbetalad ersättning ovanligt hög. Det totala underskottet inom IFO stannar på 6,9 mnkr.