Barn- och utbildningsnämnd

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet.

Omvärldsanalys

Under 2022 trädde flera läroplansförändringar i kraft för såväl grundskolan, gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Förändringarna berör frågor kring samtycke, relationer, sexualitet, jämställdhet och vad som kallas värdegrundsarbete. Det sistnämnda rymmer perspektiv som rasism, sexism och hedersrelaterat förtryck. För grundskolans och grundsärskolans del innebär det förändringar i samtliga kursplaner och även i de ämnesområden som behandlas inom träningsskolan. Även kunskapskraven förändrades och bytte namn till betygskriterier och kriterier att uppnå. För grundskolans del innebar detta ett stort implementeringsarbete som pågått under snart 2 år. Läroplansmålen för gymnasiet ska infärga undervisning i de enskilda kurserna eller genom ämnesövergripande undervisningsmoment. Barn- och utbildningsnämnden fick särskild information om dessa läroplansförändringar i februari och grundskolan informerade under april månad. Inom gymnasieskolan arbetar varje rektorsområde fram ett särskilt årshjul för läroplansmålen. 

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att fler barn ska gå i förskola och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska. Ändringarna innebär bland annat att hemkommunen inför hösten det år ett barn fyller tre år ska ta kontakt med barnets vårdnadshavare, om barnet inte redan har en förskoleplats. En annan ändring är att hemkommunen blir skyldig att erbjuda förskoleplats till vissa grupper av barn, även om deras vårdnadshavare inte har anmält önskemål om förskola. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Beslut om ny timplan för grundskolan har skjutits upp till 2024. Arbetet inför förändringen har påbörjats i och med att elevens val sannolikt försvinner till förmån för mer undervisning i ämnen. Det kommer påverka grundskolan ekonomiskt, då fler ämneslärare kommer att behövas, samtidigt som de som undervisat i elevens val eventuellt inte längre kommer att vara behöriga att undervisa i dessa ämnen. Från och med höstterminen 2022 utökades tiden för läxhjälp och sommarskola. En mängd lagändringar trädde också i kraft i och med höstterminen 2022 som handlar om befogenheter kring ordning och studiero. Betygssättningen förändras även den från och med höstterminen 2022. Nya allmänna råd för bedömning, betygssättning och prövning, extra anpassningar och särskilt stöd samt utvecklingssamtalet och IUP gäller också från höstterminen 2022 och ett gediget implementeringsarbete har påbörjats. 

Arbetet med att implementera och förbereda för de digitaliserade nationella proven har pågått under 2022. Först ut är årskurs 6, därefter årskurs 3 och 9. I och med detta behöver de digitala resurserna ses över och bandbredden undersökas. Ett arbete med detta pågår tillsammans med IT-enheten och ytterligare insatser är planerade. Det här är delar som huvudmannen behöver beakta i kommande budgetarbete för att säkerställa att de digitala nationella proven kan genomföras rättssäkert och likvärdigt. 

Riksdagen röstade i juni ja till regeringens förslag ”Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning”. Beslutet innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Det innebär att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde. Under 2022 initierades samtal i gymnasieregion Norra Kalmar län i planerings-och dimensioneringsfrågan. Under den inledande delen av 2023 måste detta arbete intensifieras, eftersom lagändringen träder i kraft i juli 2023.
Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Under året har riksdagen fattat beslut om ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Ändringen kommer att börja gälla från och med hösten 2025.

Inom vuxenutbildning genomförs flera förändringar under 2022. Förändringar gäller bland annat studier för nyanlända med utbildningsplikt, förenklad betygsskala på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (SFI). Ämnes-betygens införande inom gymnasieskolan kan komma att få konsekvenser för vuxenutbildningen. Men för komvux på gymnasial nivå samt för komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå kommer det även fortsättningsvis att vara möjligt att inom ett ämne läsa en eller flera nivåer.

Väsentliga händelser

Efter en intensiv och utmanande tid under Covid-19-pandemin har förskolorna sakta men säkert återgått till ”det nya normala”. Föräldrarna har välkomnats tillbaka in i förskolans lokaler och möten, nätverk och utbildningar har övergått till fysisk form. Det har också gjorts ett ”Coronabokslut” för att ringa in vad som har fungerat väl under pandemin, vad vi har lärt oss och vad som blir viktigt att ta med sig framåt. Utbildningen med Jönköpings universitet, som syftar till att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, är i full gång med både föreläsningar, nätverk och forskningscirkel. Under hösten besökte samtliga medarbetare i förskolan världsutställningen Border Crossing i Oskarshamn där hållbarhet, digitalisering och språk- och kunskapsutveckling flätats samman. 

En annan väsentlig händelse är öppnandet av förskolan Galaxen. Från och med höstterminen 2022 finns förskolorna Kräftan, Stövlan och Ängslyckan inte kvar i sin tidigare form utan förskola och naturförskola erbjuds istället på Galaxen med plats för 185 barn. I och med detta är den strukturella förändringen i Västerviks stad avslutad och nu finns det gott om förskoleplatser. Det har också fattats beslut om att Västerviks stad blir ett gemensamt upptagningsområde för förskoleplaceringar. Detta förväntas ge föräldrarna större valmöjligheter och bättre förutsättningar att få livspusslet att gå ihop, samtidigt som administrationen i samband med placeringar minskas. 

Då Centrumgården ska rivas inom en snar framtid behövdes ersättningslokaler för Inspira Pedagogiskt centrum. Därför fattade kommunfullmäktige beslut om flytt till nya lokaler på Kvarngatan i Västervik. I och med den tighta tidsplanen verkställdes flytten med en gång. 

Arbetet med att följa upp de konsekvenser som coronapandemin har skapat för grundskolan görs i det systematiska kvalitetsarbetet. För de yngre eleverna har kunskapstappet inneburit att förvaltningen satsat ”skolmiljarden” mot de yngre åldrarna. Förvaltningen ser i sin analys att satsningen inte räcker för att kompensera för den uteblivna utbildning och undervisning som skulle skett både i förskolan och skolan. Förvaltningen ser därför att uppföljningen av elevernas måluppfyllelse är väldigt viktig. Språk- läs- och skrivutvecklaren har därför fått ett extra uppdrag att träffa samtliga rektorer inklusive specialpedagoger/speciallärare på f-6 skolorna under 2022 för att följa upp diagnos- och kartläggningsmaterial kopplat till garantin för tidiga insatser. 

Matematiksatsningen Tänka, resonera och räkna har pågått i ett år. Arbetet har inneburit en förändrad undervisningsform, vilket skapat utmaningar och utveckling för såväl pedagoger som elever. En uppstartsdag har genomförts i augusti 2022 tillsammans med Nationellt centrum för matematik. 

Fritidshemmen har under pandemin arbetat hårt för att skapa goda förutsättningar för verksamheten. Uteverksamhet och rastverksamhet har varit vägar som fungerat väl. Eleverna har under pandemin lärt sig uppskatta uterummet allt mer, vilket är positivt. Ett implementeringsarbete kring sexualitet, samtycke och relationer har påbörjats under 2022. Normkritiskt förhållningssätt är i fokus för det arbetet. 

Extra fokus läggs också på att följa upp skolnärvaron efter pandemin. Här finns ett pågående arbete med en ny närvaroplan där vårdgrannar och socialförvaltningen är delaktiga för att bilda en ring runt eleverna. Planen kommer att beslutas under 2023 och implementering påbörjas ht 2023.

I verksamhetsplanen för gymnasieskolan finns bland annat två fokusområden för att öka undervisningens kvalitet. Det ena området handlar om arbetsplatsförlagt lärande (APL) som är en viktig del i yrkesprogrammens kvalitet. Här handlar det exempelvis om att säkerställa tillgången på APL-platser men också tillse att handledare har kompetens samt att arbetsmiljön fungerar för eleverna. En satsning på APL i samverkan med Skolverket är påbörjad. Tillsammans med alla verksamhetsformer pågår också en kompetensutvecklingsinsats kring tillgängliga lärmiljöer för att alla elever ska kunna nå målen i utbildningen. En översyn av kommunala aktivitetsansvaret har också genomförts under hösten 2022. Detta översynsarbete är även kopplat till den revision som genomfördes våren 2022 gällande barn-och utbildningsnämndens hantering av frånvaro i gymnasieskolan (se nedan).

För att förbättra förutsättningarna för ett hållbart medarbetarskap görs insatser kring årshjulet för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, samt kommer ett arbete initieras kring pedagogisk dokumentation i relation till upplevd administrativ börda för lärare.

Under våren har kommunrevisionen identifierat ett antal utvecklingsområden för gymnasieskolan när det gäller uppföljning av elevers frånvaro. Gymnasieskolan har redan innan revisionen påbörjat ett förbättringsarbete kring närvarofrämjande insatser. Arbetet fortsätter under hösten 2022 utifrån de förbättringsområden som kommunrevisionen föreslagit.

Inom vuxenutbildningen har verksamhetsplanen när det gäller att öka undervisningens kvalitet riktat fokus på tillgängliga lärmiljöer, kompetensutveckling kring digitala verktyg, studieteknik på modersmål och svenska. Vidare arbetar vuxenutbildningen med att verka för att rekrytera och säkerställa behörig personal kopplat till målet att förbättra förutsättningarna för ett hållbart medarbetarskap.

Förväntad utveckling / framtid

Ett viktigt arbete för förskolorna framåt är att återgå till en ”normal” verksamhet med ett starkt fokus på utbildningsuppdraget och utvecklingen av undervisningen. Ett exempel på det är att göra återtag i det gemensamma projektet ”Ett hållbart nu för en hoppfull framtid”. Den 1,5-åriga utbildningssatsningen med Jönköpings universitet fortsätter och besöket på Border Crossing ska följas upp och leda till ännu mer användande av digitala verktyg tillsammans med barnen. Arbetet med att utveckla de 5 ledarteamen är fortsatt prioriterat och kommer i ännu högre utsträckning fokusera på att leda utvecklingsprocesser tillsammans. Förskolorna har också börjat med implementeringen av nya former för det systematiska kvalitetsarbetet där de 3 kvalitetsaspekterna struktur-, arbetsmiljö- och processkvalitet bildar en helhet. Inspiras flytt till Kvarngatan gör att man behöver komma i gång med verksamheten i de nya lokalerna. Det behöver också göras tillägg i teamorganisationen så att Inspira kan användas av ännu flera framöver.   

Tänka, Resonera och Räkna för åk F-3 kommer att fortsätta under läsåret 23/24 och en ny organisation har tagits fram i rektorsgruppen. Även planen för satsningen har reviderats och omformulerats. För att skapa bästa möjliga förutsättningar kommer satsningen att följas på nära håll av rektorsgruppen tillsammans med processledarna. 

Pandemins konsekvenser, nya förordningar och digitaliserade nationella prov kommer att innebära utmaningar för grundskolan med den skolstruktur som idag gäller för eleverna på de 19 kommunala grundskolorna. Att ge en likvärdig utbildning och likvärdiga förutsättningar utifrån ekonomiska och personella förutsättningar kommer framåt inte vara möjligt. Den positiva utveckling som skett inom respektive elevgrupp strävar förvaltningen efter att upprätthålla. Det finns dock en stor oro i form av skolstrukturen, ökad undervisningsskyldighet kopplat till ny timplan, nya läroplaner och de ökade kostnader som bland annat kost, skolskjuts och fler pedagoger kommer att innebära. Även pandemins konsekvenser innebär en stor utmaning för att säkerställa en likvärdig utbildning för kommunens elever. De insatser som görs inom såväl gymnasieskola som vuxenutbildning förväntas leda till ökad kvalitet när det gäller alla tre övergripande områden i det systematiska kvalitetsarbetet; Kunskaper-lärande-utveckling, normer-värden och samverkan-delaktighet-inflytande. För gymnasieskolan har fem utvecklingsområden lyfts med presidierna i KS och BUN; planering och dimensionering, avhopp, kunskapsresultat, förändrade elevsammansättningar på flera program samt effekterna av den ekonomiska omställningen 2020. Dessa fem utmaningar behöver det arbetas vidare med under 2023.

Ett särskilt översynsarbete har initierats för kommunala aktvitetsansvaret (KAA) med syfte att minska antalet elever som blir inskrivna i KAA. Översynsarbetet hänger också samman med det tidigare nämnda förbättringsarbetet kring uppföljning av elevers frånvaro i gymnasieskolan.

För vuxenutbildningens del har stora reformer och förändringar initierats från statens sida de senaste åren och här kommer en fortsatt implementering att ske. Inom ramen för Delegationen unga till arbete och projektet 100%-etablering skapas förutsättningar för unga vuxna och vuxna att via studier öka förutsättningarna för etablering på arbetsmarknaden. Den redan etablerade samverkan med Vimmerby och Hultsfred fortsätter för att möta efterfrågan på utbildning och därmed se över utbildningsutbudet.

Den satsning som alla verksamhetsformer inom barn-och utbildningsförvaltningen deltar i tillsammans med HR och Sunt arbetsliv kring friskfaktorer på arbetsplatser förväntas bidra till ökad kvalitet i det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.

Ekonomisk redovisning

Barn- och utbildningsnämnden har för 2022 ett utfall på 891,0 mnkr, vilket innebär ett underskott på -6,7 mnkr mot budget. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns det en rad avvikelser mot budget i de olika verksamheterna. Grundskolan inklusive fritidshem sticker ut negativt och gymnasiet tillsammans med komvux positivt. 

Pandemin har haft påverkan även på 2022 års bokslut. Försäkringskassan har ersatt sjuklöne-kostnader för december 2021 till och med sista mars 2022, förvaltningen har erhållit 4,8 mnkr.

Den övergripande verksamheten landade på en positiv avvikelse på 0,6 mnkr. Det beror på att IT-budgeten gått med överskott, delvis på grund av den återhållsamhet av inköp som förvaltningen haft under hösten. Enheten för modersmål har gått med underskott vilket håller ner överskottet på den övergripande verksamheten.

Verksamhet förskola lämnar ett överskott på 0,6 mnkr mot budget. Förskolans lönekostnader för året ligger klart över budget. Del av detta beror på att det finns lite fler barn i förskolan än förväntat, den större delen är dock att flertalet enheter ligger över budget. Förskolan har fått 1,9 mnkr i extra bidrag för sjuklönekostnaderna från Försäkringskassan, vilket delvis balanserar ut de högre lönekostnaderna för perioden. Denna ersättning upphörde sista mars. Verksamheten har också erhållit mer bidrag från Skolverket än vad som var tänkt i budget vilket påverkat resultatet positivt.

Grundskolan inklusive skolbarnomsorgen redovisar ett underskott på -13,9 mnkr i bokslutet för 2022. Verksamheten har högre lönekostnader för året än vad som var tänkt i budget. Framför allt är det höstens löner som ligger klart över budget. Lönerna hamnade till sist -11,5 mnkr över budget, där en del av de högre lönerna täcks upp av statsbidrag för skolmiljarden på 3,4 mnkr, samt av 2,5 mnkr i extra bidrag för sjuklönekostnaderna från Försäkringskassan, vilket hjälper till att hålla ner de högre lönekostnaderna under 2022. 

Under året har skolskjutsen kostat mer än vad som var budgeterat vilket leder till ett underskott på skolskjuts på -6,4 mnkr för helåret, här ingår även särskolans skolskjutskostnader. Skolskjutsens underskott tillsammans med att flera enheter har underskott gör att bokslutet för verksamheten landar på -13,9 mnkr.

Gymnasiet lämnar överskott på 1,6 mnkr i bokslutet. Överskottet beror framför allt på lägre lönekostnader under året, men även lägre interkommunala kostnader jämfört med budget lyfter resultatet. Under året har skolmiljarden tilldelats gymnasiet, som är ett extra statsbidrag för 2022, vilket gav gymnasiet 1,0 mnkr för året. 

Komvux och SFI lämnar +4,6 mnkr i överskott gentemot budget. Överskottet kopplas främst mot två delar, lägre lönekostnad gentemot budget och lägre interkommunala kostnader än vad som var tänkt i budget. De lägre lönekostnaderna beror framför allt på vakanser och de lägre interkommunala kostnaderna beror på färre elever som sökt utbildningsplatser i andra kommuner och hos andra utbildningsaktörer.

Totalt hamnar barn- och utbildningsnämnden på -6,7 mnkr i underskott gentemot budget.