Socialnämnd

Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, hemsjukvård, hembesök samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna.

Omvärldsanalys

Demografiskt blir det för varje år allt fler äldre och allt färre i arbetsför ålder i Västerviks kommun. Socialnämnden har sedan flera år arbetat med att förbereda och planera för en ökning av antalet äldre, både gällande ordinärt och särskilt boende. Effekterna av ökningen av antalet äldre syns i form av ökade volymer inom hemtjänst och utmaningar gällande rekrytering av utbildad personal.

Det pågår en nationell strukturomvandlingen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Sverige till ”Nära Vård”. Denna omställning kommer att omfatta samtliga socialnämndens verksamheter. Syftet är att utveckla primärvården, som innefattar såväl den kommunala samt regionens hälso- och sjukvård, mot en vård nära patienten.

Vad gäller individ- och familjeomsorgens (IFO:s) arbete så anpassas verksamheten till de förändringar som sker nationellt, regionalt och lokalt. Detta innebär att även IFO:s delar berörs av omställningen till Nära Vård.

Väsentliga händelser

Bemanningsläget inom framför allt äldreomsorgen (ÄO), omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) samt hälso- och sjukvårdsverksamheten (HS) är ansträngt, inte minst under sommar-månaderna.  Ordinarie personal har erbjudits extra ersättning för att flytta sin semester, vilket gjort att sommaren generellt sett har blivit bättre än väntat kvalitetsmässigt, men det har blivit en dyr lösning samtidigt som det finns en oro för att situationen sliter på medarbetarna. Ett uppdrag som fokuserar på att säkerställa den kort- och långsiktiga personalförsörjningen har därför formulerats och lett till flera åtgärder som syftar till att sommaren 2023 ska bli bättre än 2022.

Socialförvaltningen har påbörjat en satsning som kallas ”aktivt medarbetarskap”. Åtgärden syftar till att synliggöra vilken roll man som medarbetare spelar för sin egens och arbetsplatsens arbetsmiljö. Ett aktivt medarbetarskap handlar om att ta ansvar för att relationen fungerar bra med sig själv, sina kollegor, sin chef och dem man är till för. Då behöver man som medarbetare förstå hur man med sitt agerande och sätt att kommunicera påverkar dessa relationer. På arbetet är vi varandras arbetsmiljö och vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att den blir god. Arbetsmiljön påverkar resultatet, effektiviteten och sjukfrånvaron. Genomförandet av utbildningen i aktivt medarbetarskap har påbörjats 2022 och under 2023 kommer alla medarbetare inom socialförvaltningen att gå den.

Under hösten 2022 har ett genomgripande arbete gällande förvaltningens mål för 2023 genomförts. Politikerna i socialnämnden samt samtliga chefer i förvaltningen har varit direkt delaktiga i processen, vilken har lett till att följande mål för 2023 har formulerats:

1. Mer självständiga medborgare
2. år arbetstid skapar mer värde för dem vi är till för

Arbetet och planeringen gällande byggnationen av det nya särskilda boende i Gamleby fortsätter. Byggnationen påbörjades i början av april månad och beräknas stå klart fjärde kvartalet 2023.

Efter sommaren har fyra kvalitetsutvecklare anställts inom äldreomsorgen med hjälp av statsbidrag. Kvalitetsutvecklarnas uppdrag är att utveckla "en enad, salutogen äldreomsorg utifrån en gemensam värdegrund". Målet med detta är att höja kvaliteten för de personer som har stöd från äldreomsorgens olika professioner.

Ett uppdrag gällande mat i ordinärt boende har formulerats. En arbetsgrupp har utrett frågan och en slutrapport med tillhörande åtgärder kommer under 2023.

Under året har 20 medarbetare utbildats till ”språkombud”. Språkombud är medarbetare med uppdrag att stödja kollegor när det gäller språkutveckling. Språkombuden arbetar med stöd av sin chef för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande och skapa en bättre kommunikation. Det kan både handla om att stödja dem som har ett annat modersmål än svenska och att hjälpa kollegor i frågor om vardaglig språkanvändning.

Inom OF har en gradvis omsvängning av målgrupper skett under många år. Omsvängningen innebär att en allt större del av OF:s verksamhet riktar sig till personer med neuropsykiatriska diagnoser. Detta medför ett behov av att anpassa verksamheten till de målgrupper som finns nu och i framtiden. Ett uppdrag gällande hur OF:s verksamhet på bästa sätt ska utformas för att möta framtidens behov har därför formulerats. En arbetsgrupp har påbörjat arbetat med uppdraget, vilket hittills har lett till vissa förändringar i bland annat organisationsstrukturen. Arbetet pågår och kommer att leda till fler åtgärder under 2023.

Under våren har en ny fritidsverksamhet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar öppnats inom OF. Syftet är att ge gemenskap och en meningsfull fritid för målgruppen.

Det finns behov av fler bostäder för målgruppen särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialnämnden har beslutat att starta upp och tillskapa ett nytt boende för målgruppen på Stora Trädgårdsgatan 41, vilket kommer att vara klart under 2023.

Coronapandemin fortsätter att påverka oss. I början av sommaren avskaffades rutiner för användande av munskydd och visir vid vårdnära arbete, för att återigen införas i början av juli då pandemin tog ny fart.  Under sensommaren har det förekommit mindre utbrott på särskilt boende. Dessbättre förefaller nu covid-19 ge mildare symtom. Det finns idag ett tremånaderslager med skyddsmaterial uppbyggt i kommunen.

Eftersom den kommunala hälso- och sjukvården de senaste åren blivit mer avancerad krävs en konstant sjuksköterskebemanning. Utifrån svårigheterna att rekrytera legitimerad personal (som delas med övriga samhället) har enheterna varit tvungna att anlita bemanningsbolag för bemanning av sjuksköterskor.

IFO:s myndighetsenhet har haft ett hårt tryck under 2022 gällande inkommande ärenden. Både orosanmälningar rörande barn och barnavårdsutredningar fortsätter öka för varje år. Orosanmälningarna har en total ökning på över 60 procent sedan 2018. Inledda barnavårdsutredningar har ökat med 30 procent jämfört med föregående år. Antal vårddygn för placerade barn i familjehem och HVB ligger dock på samma nivå som föregående år, men fördelningen av vårddygnen har förändrats så att placeringsdygn på HVB nästan har halverats. Behovet av konsulentstödda familjehem fortsätter också att minska. Under året har myndighetsenheten bytt lokaler och huserar numera på Hospitalgatan 12.

IFO:s familjeenhet har under 2022 haft en tydlig ökning av rådgivande och stödjande individuella insatser (service).  Vad gäller Familjerådgivningen, där ärendemängden minskade något under pandemin, har det vänt och man ser en rejäl ökning av inkomna ärenden.
 
För IFO:s vuxenenhet kvarstår det höga trycket gällande personer som önskar råd och stöd kring svårigheter att få tag i en egen bostad. Skulder och en begränsad ekonomi ger problem med att få ett eget hyreskontrakt. Under sommaren har även hemlöshet uppstått för några personer i en äldre målgrupp, vilket socialförvaltningen har löst genom framgångsrikt samarbete mellan verksamheterna. Framöver kommer ett samlat utvecklingsarbete att genomföras, där även Bostadsbolaget och Försörjningsstöd deltar. Socialförvaltningen har sökt statsbidrag inom ramen för modellen ”Bostad först” till detta ändamål. På Förvaltarenheten syns ett ökat behov av professionell god man/förvaltare genom ett ökat antal ärenden och mer komplexa uppdrag. 

Arbetet med digitalisering inom socialförvaltningens verksamheter fortsätter. Under våren har en ny tjänst i form av utvecklingsledare digitalisering inrättats på förvaltningsstaben, vilket syftar till att ge extra fart till digitaliseringsomställningen. Under året har flera nya digitala initiativ påbörjats samtidigt som en del äldre lösningar har förbättrats och utvecklats.

Kvalitetsarbetet har intensifierats ute i verksamheterna. Det aktiva kvalitetsarbetet har genomförts inom OF:s verksamhet. Flera förbättringsområden har identifierats och en handlingsplan har upprättats som gäller för hela OF. De största förbättringsområdena gäller att tydliggöra planeringen, förbättra dokumentationen och att förbättra informationsöverföringen. Uppföljning är inplanerad.
Kvalitetsdialoger har genomförts, främst med privata utförare. Flera förbättringsområden har identifierats som följs upp under 2023.

Arbetet med införande av kvalitetsledningssystemet Stratsys (SOSFS 2011:9) är genomfört och under 2023 kommer arbetet i systemet att vara i full gång. Det innebär att socialförvaltningen nu tar ett samlat grepp kring det systematiska kvalitetsarbetet.

Förväntad utveckling/framtid

Inom socialförvaltningen behövs det en ständig omvärldsbevakning för att kunna planera och förbereda för förändringar som kan komma att ske på grund av exempelvis lagändringar och nya föreskrifter. Samhällets ständiga förändring gör att den offentliga välfärden och socialtjänstens verksamheter står inför stora utmaningar i att anpassa arbetet, anpassningar som behöver göras tillsammans med andra aktörer för att på bästa sätt använda samhällets resurser. Många av de faktorer som avgör kvalitet i socialtjänsten är relaterade till tillgång på personal med rätt kompetens och möjlighet att använda sig av den. 

En av de stora framtida utvecklingsfrågorna är övergången till en Nära Vård. Där behövs många olika parallella samverkansprocesser för att samhället tillsammans ska skapa en så god välfärd som möjligt med individen i centrum.

Ett förslag på en ny äldreomsorgslag är ute på remiss. Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg med likvärdig god kvalitet som utgår från individens förutsättningar, behov och delaktighet. Vidare föreslår utredningen att den medicinska kompetensen behöver stärkas i kommunernas äldreomsorg. Förslaget har dock mött en hel del motstånd från vissa remissinstanser, så det återstår vad som händer gällande lagförslaget framöver.

Likaså har det under flera år förberetts för att införa en ny socialtjänstlag, där det bland annat kommer att vara mer fokus på förebyggande arbete och insatser utan biståndsbeslut.

En av de stora utmaningarna nu och i framtiden inom socialförvaltningens område är att det redan nu är brist på flera olika yrkeskategorier, bland annat undersköterskor och legitimerad personal. Den demografiska utmaningen, med allt fler äldre och allt färre i yrkesverksam ålder, hotar att förstärka de svårigheterna ytterligare. Förvaltningen behöver därför ta ett både kortsiktigt och långsiktigt grepp om hur personal- och kompetensförsörjningen ska lösas i framtiden. Ett parallellt spår är att arbeta med förebyggande insatser och en digital omställning som gör att våra medborgare blir alltmer självständiga och därmed behöver socialförvaltningens tjänster så lite som möjligt.

För att möta framtidens utmaningar behöver socialförvaltningen arbeta med följande fokusområden: 

• Förebyggande och rehabiliterande arbete.
• Salutogent och hälsofrämjande arbete.
• Kortsiktig och långsiktig personal- och kompetensförsörjning.
• Digital omställning.
• Nya hjälpmedel.
• God och nära vård.
• Fokus på barn och unga.
• Psykisk hälsa.
• Våld i nära relationer.
• Bostadssociala frågor.
• Samverkan med civilsamhället.
• Anhörigstöd.

För att lösa utmaningarna behöver vi arbeta på ett sådant sätt så att:

1. människor blir friskare och mer självständiga och behöver socialförvaltningens tjänster så lite som möjligt.
2. medarbetarnas arbetstid skapar så mycket värde som möjligt för våra medborgare, vilket kan trygga personalförsörjningen.

Det är mot bakgrund av dessa utmaningar som socialnämnden har formulerat nya mål för 2023 gällande mer självständiga medborgare och att vår arbetstid ska skapa mer värde för dem vi är till för.

Ekonomisk redovisning

Pandemirestriktioner och prisökningar har medfört ett högt kostnadsläge i förvaltningens verksamheter. Det slutliga driftsresultatet landar på - 8,5 mnkr. Efter uttag ur resultatutjämnings-fonden med 9,5 mnkr (beslut i KF efter beräknat underskott i delårsrapporten för augusti) blir resultatet ett överskott med 1 mnkr. Siffrorna hade varit betydligt sämre om inte de stora riktade statsbidragen inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård hjälpt upp ekonomin.

Äldreomsorgen är den verksamhet som drabbats hårdast av både pandemirestriktioner och prisökningar. Sjukfrånvaron blir hög när personalen är hemma vid minsta förkylning, och i kombination med svårigheter att bemanna har personalkostnaderna legat högt med ett underskott på 31 mnkr. De riktade statsbidragen täcker upp för underskottet och tack vare en upphämtning under årets sista två månader blir det totala resultatet för äldreomsorgen ett nollresultat.

Även inom OF har sjukfrånvaron legat högre än normalt. Enskilda brukare med omfattande insatser medför ökade kostnader inom särskilt boende och daglig verksamhet men även inom hemtjänst. Många insatser varierar i omfattning över tid, och under året har externa placeringar legat lägre än förväntat. Detta bidrar till att resultatet för OF är ett överskott med 2,3 mnkr.

Hälso- och sjukvårdsverksamheten har fortsatt stor personalbrist och anlitar ett antal hyrsjuksköterskor för att få ihop bemanningen. Även fysio- och arbetsterapeuter saknas. Under sommaren har extraersättningar erbjudits personal som flyttat hela eller delar av sin semester. Kostnaderna för hjälpmedel har ökat kraftigt beträffande både bashjälpmedel och avancerade hjälpmedel och överskrider budget med 2,6 mnkr. Statsbidrag för Nära Vård hjälper upp resultatet något. Underskottet landar trots detta på – 7,6 mnkr.

Inom IFO ligger antalet orosanmälningar på fortsatt hög nivå. Under hösten har myndighetsenheten anlitat en hyrsocionom för att alla utredningar ska kunna genomföras i rätt tid. Det ökande antalet familjehemsplaceringar medför ett underskott, liksom HVB-hemmet Solstigen som haft låg beläggning under året. Kostnaden för konsulentstödda familjehem har minskat under året och antalet placerade barn är 10, jämfört med 17 föregående bokslut. De externa placeringarna av barn på HVB ligger på en relativt låg nivå. Sammantaget blir underskottet på IFO - 3,6 mnkr.