Västerviks kommuns förvaltnings AB

Bolaget förvaltar aktier i bolagskoncernen som omfattar de helägda bolagen Västerviks Kraft Elnät AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB. Bolaget ansvarar även för internbanken. 

Omvärldsanalys

Efter drygt två år av pandemi som påverkat hela världsekonomin så verkade 2022 bli ett bra år, när man såg hur konjunkturen snabbt stärktes och kom tillbaka till nivåer som före pandemin.  Tyvärr fick vi under våren, förutom förnyad smittspridning, även ett krig i Europa som gjorde att läget snabbt blev betydligt mer dystert. Finansiella bedömare är överens om att konjunkturen nu är på nedgång och med stigande räntor och höga inflationstal är det mycket som talar för att en lågkonjunktur är här.

Marknadsräntorna har stigit snabbt under året och Riksbanken har höjt styrräntan vid flera tillfällen under året. Bedömare är också överens om att ytterligare höjningar av styrräntan kommer under 2023.

Internbankens genomsnittliga ränta för året var 1,90 % (föregående år 1,77 %). Stibor 3M var på rapportdagen 2,70 % (-0,05 %) och prognosen på 1 års sikt var en ökning med 0,95 % (0,31 %) och på två års sikt en ökning med 0,53 % (0,75 %).

Vid årsskiftet ligger den genomsnittliga räntebindningstiden på 2,4 år (2,5 år) och kapitalbindningstiden på 2,3 år (2,0 år). Andel rörlig ränta uppgår till 49 % (45 %) och andel av skuldportföljen som förfaller inom ett år är 29 % (27 %).

Väsentliga händelser

Under året har fyra lån förfallit hos Kommuninvest på 381 mnkr, 150 mnkr, 20 mnkr och 100 mnkr. Alla lånen omsattes i nya och ytterligare 49 mnkr lånades upp. För att räntesäkra då flera swappar löpt ut under året, har ett av de nytecknade lånen på 200 mnkr gjorts till fast ränta. Total låneskuld till Kommuninvest är nu 2 425 mnkr. Inga andra långivare finns.

Tre swappar har förfallit under året på 100 mnkr, 30 mnkr och 90 mnkr, alla från Nordea.

Kommunfullmäktige fattade i juni, i samband med budget 2023, beslut om förnyat borgensåtagande för förvaltningsbolagets låneskuld. Den nya borgensramen är 3 972 mnkr.

I enlighet med EU-direktiv har riksdagen fattat beslut om ränteavdragsbegränsningar och reglerna trädde i kraft från och med 1 januari 2019. Detta påverkar koncernbolagens möjlighet att göra skattemässiga ränteavdrag vilket ger effekt på de skattemässiga resultaten och därmed också bolagens nettoresultat och likviditet.

Förväntad utveckling /framtid

Riksbanken har under året flera gånger höjt sin ränta och fler höjningar är att vänta under 2023. Räntemarknaden är stigande men kurvorna pekar mot att en nedgång, eller åtminstone en stabilisering kan ses under slutet av 2023. Vid årsskiftet var 1 516 mnkr av totala lånen 2 425 mnkr räntesäkrade, det vill säga 62,5 %. 1 041 mnkr säkras via swapavtal och 475 mnkr med fasträntelån. Det innebär att en räntehöjning i marknaden med 1% ökar kostnaden för lånen med drygt 7 mnkr per år.

Ekonomisk redovisning

När budgeten för 2022 lades var utvecklingen på räntemarknaden svår att förutspå under pandemin varför en försiktig budget lades. Räntorna har utvecklats kraftigt och i snabb takt under året vilket var svårt att förutse. Avsättning har gjorts till periodiseringsfond med drygt 0,5 mnkr.