Vi skulle vilja använda statistikkakor i syfte att löpande förbättra webbplatsen. Godkänner du det? Du kan när som helst ändra ditt val.

Frågor och svar för dig som tonårsförälder

  • Var vaksam på avvikande beteenden och mönster

    Var uppmärksam på avvikande beteenden hos din ungdom. Om hen börjar uttrycka åsikter som är främmande för dig, särskilt kring synen på polis, socialtjänst, relationer eller snabba pengar, kan det vara en varningssignal. Om din ungdom plötsligt har nya kläder som hen egentligen inte har råd med, bör du vara vaksam. Ungdomar kan ibland få betalt i dyra märkeskläder för tjänster de ombeds utföra.

     

    Håll koll på om din ungdom byter kompisgäng. Lyssna noga när hen pratar om nya vänner. Bjud hem dem och lär känna de nya ansiktena i ditt barns liv. Om äldre vänner dyker upp, prata med din ungdom om varför dessa personer vill umgås med yngre. Vad kan deras syfte vara? Ta kontakt med och bygg nätverk med föräldrarna till de ungdomar ditt barn umgås med.

    Håll koll på din ungdoms ekonomi

    Titta igenom hens swish- och bankkonton. Finns det transaktioner från okända nummer? Sätter din ungdom in kontanter eller skickar vidare swish-betalningar? Har hen mycket lösa kontanter? Dessa kan vara tecken på att något inte stämmer.

    Investera tid i relationen

    Gör roliga saker tillsammans och visa att du är intresserad av hens liv, och viktigt: utan att döma. Var närvarande där din ungdom rör sig och skapa trygga rutiner samt en aktiv fritid. Sätt tydliga gränser och var en förebild genom att visa vad som är rätt och fel. Prata om moral och etik, hur man bör behandla andra, och om de lagar och regler som finns i samhället.

    Relaterade länkar

    Gängsnacket, polisen.se

    drugsmart.se

     

  • Att ha en god relation kan underlätta bemötandet av olika problem

    En stark och positiv relation öppnar dörren för samtal om även de svåraste ämnena. När du som vuxen lyssnar utan att döma, skapar du en trygg och öppen atmosfär där din ungdom vågar prata fritt.

    Prata med din ungdom om riskerna med tobak/ nikotin

    Läs på om snus, cigaretter och vape så att du kan ge faktabaserade svar och bemöta din ungdoms argument på ett trovärdigt sätt. Istället för att bara säga "du ska sluta, för att jag säger så", försök med "jag vill inte att du skadar dig själv". Detta visar att du bryr dig om hur de mår och gör det lättare för dem att ta till sig budskapet. Var också en förebild genom att inte snusa eller röka själv.

    Hjälp din ungdom att sluta

    Sätt upp ett gemensamt mål och jobba mot det tillsammans. Ta reda på vilka resurser som finns för att få hjälp att sluta och undersök dessa alternativ tillsammans. Din stöttning och vägledning kan göra en enorm skillnad och ge din ungdom den styrka och motivation som behövs för att lyckas.

    Relaterade länkar

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

    Tobak och nikotin, lansstyrelsen.se

    Sluta-röka-linjen för dig som vill sluta med tobak, slutarokalinjen.se

    Tobaksfri utmaning, regionkalmar.se

    Tobaksfri Duo, regionkalmar.se

  • Våga ta samtalet

    Var öppen och tydlig med varför du är orolig, och se till att återkomma till ämnet regelbundet. Precis som du frågar hur dagen i skolan har varit, bör du också fråga hur ditt barn har haft det på nätet idag. Diskutera vad som är okej och inte okej online, och hjälp ditt barn att känna igen när något inte står rätt till. Om det känns svårt för ditt barn att prata med dig, erbjud en annan vuxen som hen kan vända sig till.

    Var uppmärksam på ditt barn sociala medier

    Om din ungdom plötsligt spenderar mer tid på telefonen än tidigare, håll ett öga på vad som händer där. Använd samma sociala medier som ditt barn för att förstå och lära dig om eventuella risker. Sociala medier har till stor del ersatt fysiska träffar, och idag umgås många mer på nätet än tidigare. Kontakta också skolan för att höra om de har märkt något avvikande och om de kan hålla extra uppsikt.

    Relaterade länkar

    friends.se

    bris.se

  • Var uppmärksam och inlyssnande

    Låt nyfikenhet och genuint intresse guida dina samtal. Våga lyssna utan att genast föreslå lösningar och visa istället förståelse utan press. Ibland vet din ungdom redan hur hen vill hantera en situation, så undvik att överväldiga med för många råd. Istället kan du utforska tillsammans om det som sker är självvalt eller om din ungdom behöver stöd.

     

    Erbjud även att göra aktiviteter tillsammans med din ungdom. Gemensamma aktiviteter kan öppna upp för samtal och stärka er relation. Om du märker att din ungdom spenderar mer tid på sin telefon än vanligt, var observant på vad som händer på deras sociala medier. Det kan vara ett sätt för dig att få en inblick i deras vardag och kanske upptäcka något som din ungdom inte har pratat med dig om.

    Relaterade länkar

    friends.se

    bris.se

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

  • Var inlyssnande

    Var verkligen där för din ungdom när hen behöver prata. Ha modet att lyssna utan att genast hoppa in med råd eller fördomar. Ibland är det bara det som behövs – att ha någon som bara finns där och lyssnar. Ta deras känslor på allvar och visa att du är där för dem i stunder av oro och ångest.

    Lär dig mer om psykisk ohälsa

    Förstå vikten av att lära dig mer om psykisk ohälsa. Ta dig tid att fördjupa dig i ämnet och förstå hur det kan påverka din ungdom. Genom att öka din förståelse skapar du en trygg och empatisk miljö där din ungdom känner sig mer bekväm att öppna sig för dig. Var redo att erbjuda information om var man kan få hjälp och stöd, så att din ungdom vet att de inte är ensamma i sin kamp.

    Erbjud hjälp

    Erbjud din hjälp och stöd utan att tveka. Motivera din ungdom att söka hjälp tidigt om de brottas med psykisk ohälsa. Var även beredd att introducera dem för andra vuxna som de kan känna sig bekväma att prata med. Att visa att du finns där och att du bryr dig kan göra en enorm skillnad för din ungdoms välmående.

    Relaterade länkar

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

    Vårdguiden, 1177.se

    Föräldralinjen, mind.se

  • Visa att du finns där när behoven uppstår

    Våga öppna upp samtalet och var beredd att verkligen lyssna när din ungdom delar med sig av sina känslor och tankar. Visa att du förstår och att du bryr dig genom att öppet uttrycka din oro och sorg över deras svårigheter, istället för att försöka skuldbelägga eller få dem att känna sig skyldiga.

     

    Tänk på att självskadebeteende ofta är ett sätt för din ungdom att försöka hantera sin inre ångest och kan vara ett rop på hjälp. Försök att se bortom beteendet och ge dem istället andra verktyg för att hantera sin ångest på ett mer konstruktivt sätt.

     

    I akuta situationer, när din ungdom skadar sig själv allvarligt eller när du känner dig överväldigad av situationen, tveka inte att ringa 112 direkt. Din snabba insats kan vara avgörande för att skydda din ungdom och ge dem den hjälp de behöver. Din närvaro och stöd betyder allt för din ungdom i deras kamp genom svåra tider.

    Relaterade länkar

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

    Vårdguiden, 1177.se

    Föräldralinjen, mind.se

  • Skaffa dig utrymme att…

    ...investera tid i er relation så att det blir mer naturligt att prata om svåra ämnen. Visa genom ditt agerande att du är redo att ta itu med dessa samtal utan att döma eller fördöma. Förklara din oro på ett sätt som gör att din ungdom kan förstå ditt perspektiv, men var också öppen för att lyssna på deras tankar och känslor.

     

    Ha modet att vara en nej-sägare när situationen kräver det. Sätt klara och tydliga gränser utan att förlora dig i ilska eller frustration. Det är vetenskapligt bevisat att ungdomar är mer benägna att avstå från alkohol om föräldrarna har tydliga regler och förväntningar. Faktum är att nästan alla ungdomar uppskattar att vuxna har fasta riktlinjer när det gäller alkohol. Genom att etablera och upprätthålla dessa gränser visar du din omtanke om din ungdoms välbefinnande och hjälper dem att navigera genom ungdomsårens utmaningar på ett tryggt och ansvarsfullt sätt.

    Relaterade länkar

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

    För dig som är tonårsförälder, iq.se

    Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, can.se

    fullkoll.nu

  • Var uppmärksam på avvikande beteenden

    Var öppen för att upptäcka förändringar hos din ungdom som kan signalera något annat. Håll utkik efter skiftande beteenden som humörsvängningar, svårigheter med koncentrationen eller en allmän brist på motivation. Kanske märker du att deras vanor förändras, som att de äter eller sover annorlunda än vanligt.

    Våga ta samtalet med ditt barn

    Våga starta konversationen med ditt barn utan att förvänta dig en omedelbar lösning. Ge dem en trygg plats där de kan uttrycka sig fritt, och var inte rädd för en konflikt om det behövs. Ibland är det viktigare att lyssna på din inre känsla än att bara ta ditt barns ord för sanningen. Sätt klara gränser och förklara varför de är viktiga, och var öppen med att dela din oro med dem.

    Agera på din oro

    Om du känner en oro över droganvändning, agera på den. Ta modet att testa ditt barn och söka professionell hjälp om det behövs. Kom ihåg att det är bättre att agera för tidigt än att vänta för länge. Ha modet att ta nästa steg genom att kontakta vuxenenheten för ett urinprov om du misstänker droganvändning hos din ungdom. Dessutom är det viktigt att knyta kontakter med föräldrarna till din ungdoms vänner.

    Relaterade länkar

    Ungdoms­mottagningen Västervik, umo.se

    Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, can.se

    Föräldraskolan om droger, polisen.se

    drugsmart.se

  • Var tillgänglig och körklar

    Kom överens om en tid som din ungdom ska vara hemma. Bestäm även tider under kvällen då ni hörs på telefon, gärna via ett videosamtal. Hämta din ungdom när kvällens festligheter är över och var beredd på att kunna hämta om det behövs under kvällen.

    Var nyfiken och intresserad över hur planerna ser ut inför kvällen

    Fråga utan att fråga ut – visa engagemang och nyfikenhet men undvik att samtalet blir till ett förhör. Om du är orolig, förklara för ditt barn varför. Lägg in ditt nummer så det enkelt är lätt att nå dig från ditt barns telefon.

    Var en förebild

    Var uppmärksam på din egen hållning i alkoholfrågan – du är förebilden. De tonåringar som får alkohol av sina föräldrar dricker mer. Du kan inte lära ditt barn att dricka alkohol med måtta. Det enda du lär ditt barn är att dricka. Vi uppmanar vuxna att inte bjuda, köpa ut eller sälja alkohol till minderåriga.

    Visa att du finns där som stöd oavsett vad som händer.

    En del unga är oroliga för att prata med sina föräldrar om alkohol, och rädda för att föräldrarna ska bli arga och straffa en om de får veta att en har druckit. Visa att du finns där om något händer och förklara att ditt barn alltid kan komma hem, även om hen är berusad. Välkomna barnet hem med värme och trygghet och ta eventuella samtal dagen efter.

    Skuldbelägg inte

    Om ditt barn druckit alkohol under Valborg är det viktigt att prata om det, men var noga med att inte skuldbelägga. Känner barnet sig skuldbelagt minskar benägenheten att berätta nästa gång något händer.

    Prata med andra föräldrar

    Skapa en chattgrupp där ni hjälps åt att hålla koll under kvällen. Visa era barn att ni föräldrar har en gemensam hållning kring alkohol för minderåriga.

    Rör dig ute på stan

    Att du, tillsammans med andra viktiga vuxna, vistas ute på kvällen minskar risken för att era tonåringar råkar illa ut. Det är viktigt för ditt barn att veta att det finns vuxna till hands om något skulle inträffa. Ta en kvällspromenad, anslut till Vuxna på stan eller följ med oss fältare ut. Ju fler trygga vuxna vi är ute desto bättre.

    Sök stöd och hjälp om du behöver

    Västerviks kommun erbjuder flera olika typer av stöd till dig som förälder. Tveka inte att kontakta oss för frågor eller rådgivning. Fältarna tar gärna emot tips på platser där det samlas många ungdomar.

  • Välkommen att kontakta Familjeenheten. Till Familjeenheten kan du vända dig med dina frågor, stora som små. Vi erbjuder rådgivning och stöd avseende föräldraskap, relationer och barns rätt till utveckling, säkerhet och goda levnadsförhållanden.

Sidan senast granskad den 23 april 2024