Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera bra för dig. Läs mer om våra webbkakor

Granskning om Slottsholmen och flygplatsen

Kontakt kring frågor om webb, press och extern kommunikation

Kontakta kommunikatörerna

Johan Jensen, strategisk kommunikatör
0490-25 40 37
johan.jensen@vastervik.se

Fredrik Blom, kommunikatör
Press, digital media
0490-25 40 19, 0702-19 50 92
fredrik.blom@vastervik.se

Phia Bergdahl, kommunikatör
Grafisk profil, webb, intranät
0490-25 40 18
phia.bergdahl@vastervik.se

Cecilia Hedlund, kommunikatör
Grafisk profil, webb, intranät
0490-25 45 95
cecilia.hedlund@vastervik.se

Sara Nordling, kommunikatör
Integrationsfrågor, sociala medier, webb
0490-25 45 23
sara.nordling@vastervik.se

Ansvarig förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

vasterviks.kommun@vastervik.se

Ansvarig nämnd

Kommunstyrelsen
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

kommunstyrelsen@vastervik.se

Kontakta Västerviks kommun

(Om du vill vara anonym kan du välja att inte fylla i din e-post. Observera att du då inte kan få något e-postsvar från oss.)

Bilder på slottsholmen och flygplatsen

Under några månader har Svt:s program Uppdrag Granskning tittat närmare på Västerviks kommun, i synnerhet på kommunens hantering av byggnationen av bostadsrätter, hotell och restaurang på Slottsholmen i centrala Västervik. Granskningen har också handlat om kommunens beslut om att investera i att förlänga landningsbanan på sin egen flygplats. På denna plats kommer vi löpande att publicera dokument,  frågor & svar och annat material för att ge kommunens syn på de uppgifter som kommer att framkomma i programmet.

Kommunens ambition under hela granskningen har varit att med öppenhet och transparens visa att vi inte har något att dölja. 

Under december beslutade kommunstyrelsen att låta oberoende extern juridisk expertis titta på materialet som Uppdrag Granskning har begärt ut. Den 6 mars presenterades rapporten från Juristfirman Gärde & Partners. Resultatet av granskningen är att kommunens formella hantering av viktiga beslut i projekten kring Slottsholmen och Västerviks Flygplats har gått korrekt till, men det finns enskildheter som får kritik.

Läs frågor och svar om program 2 om Västerviks Flygplats här

Frågor om utbyggnaden av Västerviks Flygplats

Frågor om ambulansflyg

Frågor om framtiden för Västerviks Flygplats

Frågor kommunens egna flygtransporter

Läs frågor och svar om program 1 om Slottsholmen här

Frågor och svar om granskningen av Slottsholmen

Frågor och svar om fastighetsförsäljningen

Frågor och svar om första detaljplanen

Frågor och svar om den detaljplan som gäller nu

Frågor och svar om exploateringsavtalet

Frågor och svar om Advokatfirman Gärde & Partners juridiska utredning

Frågor och svar om möjlig exploatering av fastigheten Tändstickan 7

Pressmeddelande: Juridisk granskning om kommunens inblandning i Slottsholmen med mera klar

2018-03-06

Den juridiska utredning som Västerviks kommun tillsatte den 12 december 2017 med anledning av uppgifter som framkommit i Svt-programmet Uppdrag Granskning är nu klar. Advokatfirman Gärde & Partner...

Sidan senast granskad den 23 mars 2018
Innehållsansvarig: Fredrik Blom

Vanliga frågor

  • Varför bygger Västerviks kommun ut Västerviks flygplats?

    Vårt geografiska läge är en stor utmaning för vår kommun, statens investeringar i infrastruktur som väg och järnväg i vårt närområde kommer glest och på allt för låg nivå. Det är en prioriterad uppgift att öka tillgängligheten och förkorta restiderna till och från Västerviks kommun, som idag på grund av dåliga transportalternativ räknas som en egen arbetsmarknadsregion (det betyder i praktiken att man i stort sett inte kan bo i Västerviks kommun och arbeta i någon annan kommun, eller tvärsom).

     

    Många gånger är det andra som bestämmer över vilka satsningar som ska göras på vägar, järnvägar och så vidare. Vi får hoppas att andra beslutar på ett bra sätt för oss vem vi själva bestämmer inte. I fallet med flygplatsen är det faktiskt kommunens som har möjlighet att själv fatta beslutet och styra utvecklingen åt det håll vi tycker är rätt. Förlänger vi rullbanan så ökar tillgängligheten till/från Västervik. Då blir det lättare för besökare , näringsliv med flera att på ett effektivt och snabbt sätt kunna resa mellan Västervik och andra målpunkter. Dessutom kommer det att vara möjligt för för ambulanslyg att använda flygplatsen, en möjlighet som saknas idag och som kommer att höja säkerheten och kvaliteten i vården i de fall där specialistvård krävs och då det ska gå snabbt.

     

    Från sjukhusets sida har argument om förlossningsverksamhetens utsatta läge (Västerviks sjukhus var enda sjukhus med förlossningsavdelning i hela Sverige som inte låg nära en flygplats som kan ta emot ambulansflyg vid tidpunkten för beslutet) förts fram .

     

    Kraven på flygplatsers säkerhet och modernitet ökar hela tiden, att behålla en kommunal flygplats innebär att välja att satsa eller att välja att lägga ner. Västerviks kommun har valt att satsa på flygplatsen. Med den moderna satellitbaserade inflygningsnavigeringsprocedur som vi förhoppningsvis kommer att ha på plats under sista kvartalet 2018 kan flygplatsen med den nya längden på landningsbana och förbättrade landningsljusen ta emot betydligt större och fler typer av flygplan än tidigare.

     

    Vi är medvetna om utmaningarna för flygbranschen, men Västerviks kommun har valt att behålla sin flygplats och att göra den funktionsduglig för framtiden på en nivå som vi finner kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar.

  • Hur mycket kostar investeringen på flygplatsen för skattebetalarna?

    Investeringen har kostat ca 10 miljoner kronor. Omräknat till årlig avskrivning betyder det en årlig intern kostnad på cirka 300 000 kronor. Då förlängningen är ny så kommer behovet av underhåll att till en början vara lågt på den delen. Skulle vi behöva an någon anledning behöva röja snö så ökar den kostnaden med runt 40% jämfört med idag. Inom några år kommer vi att behöva lägga en ny beläggning på de "gamla" 800 meterna som fanns före förlängningen, något som kommer att innebära en kostnad på cirka 2 miljoner kronor.

  • När fattades beslut om att förlänga flygplatsen?

    Kommunfullmäktige beslutade i april 2014 att satsa 6 miljoner kronor på att förlänga landningsbanan på flygplatsen.

     

    Kommunens samhällsbyggnadsenhet utredde frågan och kom fram till att den beslutade summan var för låg och att det skulle krävas ytterligare beslut för att klara av kostnaden. Kommunstyrelsen tog upp frågan om igångsättning 26 januari 2015.

     

    Ett kompletterande beslut om extra medel för investeringen fattades av Kommunfullmäktige 25 april 2016. Den totala summan som beslutades om vid detta tillfälle är 2,25 extra miljoner kronor.

     

    Sparbanksstiftelsen Tjustbygden och Västerviks Utvecklingscentrum VUC beslutade också att stödja projektet med utbyggnaden av landningsbanan med 1,5 miljoner kronor (Sparbanksstiftelsen) och 750.000 kronor (VUC).

     

    Här är möteshandlingar och protokollsutdrag från samtliga sammanträden i kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige om förlängningen av flygplatsen under perioden 2014-2017:

    Kommunfullmäktige 20140428, beslut om investering av 6 miljoner kronor, inklusive kommunstyrelsens handlingar 20140422 (pdf 144 kB)

    Kommunstyrelsen 20141215, beslut om återremiss, inklusive samhällsbyggnadsenhetens missiv 20141209 (pdf 204 kB)

    Kommunfullmäktige 20160425, beslut om extra investering av 2,25 miljoner kronor, inklusive diverse beslutsunderlag (pdf 1,5 MB)

    Kommunstyrelsen 20160621, beslut efter utredning om linjetrafik (pdf 120 kB)

    Slutrapport till Sparbanksstiftelsen Tjustbygden 20180104, som bidragit med 1,5 miljoner kronor (pdf 100 kB)

    Slutrapport till Västerviks Utvecklingscentrum VUC 20180122, som bidragit med 750.000 kronor (pdf 100 kB)

     

     

  • Har beslutet gått rätt till?

    I den juridiska granskning som kommunen beställt framkommer att det formella arbetet kring beslutet följt de regler som finns kring politiken. Olika partier har haft olika argument men till slut har kommunfullmäktige beslutat om att en utbyggnad av flygplatsen ska genomföras.

    Advokatfirman Gärde & Partners rapport ”Granskning med anledning av uppgifter som framkommit vid Sveriges Televisions granskning av Västerviks kommun” (pdf 1 MB)

     

    Uppdrag granskning har också beskrivit hur lobbyarbetet gått till i det aktuella ärendet och här har kommunala tjänstemän agerat på ett sätt som inte bedömts som lämpligt. Däremot står det varje politiker fritt att bedriva lobbyverksamhet och samverka kring insändare för sin sak.

  • Har tjänstemän hjälpt oppositionsrådet att bedriva lobbyarbete och är det ok?

    I e-post och sms framgår att en tjänsteman tagit fram underlag för andras lobbyarbete. Detta är inte förenligt med tjänstemannarollen såvida det inte tydligt är en del av ett givet uppdrag. Den juridiska utredningen som kommunen beställt av Advokatfirman Gärde & Partners klargör också att detta inte är ok. 

    Advokatfirman Gärde & Partners rapport ”Granskning med anledning av uppgifter som framkommit vid Sveriges Televisions granskning av Västerviks kommun” (pdf 1 MB)

  • Vilken argumentation om ambulansflyg byggde Västerviks kommun sitt beslut på?

    Det var många olika skäl som fördes fram i frågan varför det fanns behov av en investering på Västerviks flygplats innan beslutet fattades (som exempelvis näringslivets behov av affärsresor), Behovet av ambulansflyg var en fråga som framkom i december 2014.

     

    I det kommunstyrelsesammanträde (21 mars 2016) som föregick med beredning inför det sista kommunfullmäktigemöte (25 april 2016) där frågan om satsningen slutligen beslutades fick kommunstyrelsen besök av fyra ledande chefer/överläkare från Barn- och ungdomskliniken på Västerviks sjukhus. Dessa personer höll ett föredrag om sjukvårdens behov av en närliggande flygplats som man ta emot ambulansflyg och powerpointpresentationen som hörde ihop med deras presentation finns här:

    Presentation powerpoint från fyra chefer/överläkare på Barn- och ungdomsklinken på Västerviks sjukhus, från Kommunstyrelsens sammanträde 20160321 (pdf 131 kB)

     

     

     

  • Kommer det gå att landa med ambulansflyg?

    Ja, med hjälp en ny GPS-teknologi ska det gå från 2019. Västerviks kommun har redan gett Luftfartsverket i uppdrag att ta fram förslag till nya inflygningsrutiner. Dessa kommer att vara klara under fjärde kvartalet i år och kommer att tillsammans med vårt arbete kring rutiner för säkerhet att vara vår ansökan till Transportstyrelsen som är beslutande myndighet i de här frågorna. Transportstyrelsen har ett utarbetat regelverk kring bland annat möjligheten för ambulansflyg att kunna landa på olika typer av flygplatser och kommunen följer det regelverket.

    Powerpoint från Transportstyrelsen om de nya inflygningsrutinerna (pdf 3,1 MB)

    Ambulansflyg kommer att följa beteckningen HEMS i dokumentet, oavsett om det handlar om flygplan eller helikopter.

     

    E-post med leveransbesked från Luftfartsverket om inflygningsrutinerna (pdf 229 kB) 

     

    Sveriges kommuner och landsting (SKL) har landstingens och regionernas uppdrag att handla upp ambulansflyg för hela landet. Man har handlat upp sex nya flygplan och man kommer att handla upp flygoperatör.

    Länk till Svenskt Ambulansflygs webbplats

  • Ett företag som flyger ambulansflyg säger i Uppdrag Granskning att de inte kommer att kunna landa på Västerviks flygplats, vad betyder det?

    Uppdrag Granskning menar att en viss typ av större ambulansflyg inte kommer att kunna landa på flygplatsen i Västervik eftersom flygplatsen inte har möjlighet att ta emot så stora flygplan.

     

    Det Uppdrag Granskning inte väljer att berätta är att det just nu inte ser ut som att det är den typen av flygplan som kommer att utgöra Sveriges ambulansflyg från och med 2019. Sveriges alla landsting har gått samman i ett gemensamt förbund som går under namnet Svenska Ambulansflyg och de har genomfört en upphandling som siktar på att ändra förutsättningarna för ambulansflygsverksamheten i landet.

     

    Transportstyrelsen, den statliga myndighet som ansvarar för regelverk kring flygplan och flygplatser, arbetar med att införa en ny kostnadseffektiv satellitbaserad inflygningsprocedur som ihop med en säkerhetsbevisning från varje flygplats medför att olika typer av flygplan kan landa på flygplatser som inte har beteckningen ”godkänd flygplats” (en beteckning som ges till stora flygplatser som är öppna året runt, som har flygledare på plats, som är försedda med avisningsutrustning och snörjöning med mera).

     

    Västerviks flygplats kommer med sin förlängda landningsbana och övriga investeringar att bli en av landets allra första flygplatser som inför den nya proceduren, vilket kommer att ge flygplatsen möjlighet att ta emot de ambulansflyg som kommer att användas från 2019 under de tider av året då flygplatsen kommer att användas.

    Powerpoint från Transportstyrelsen om de nya inflygningsrutinerna (pdf 3,1 MB)

    E-post med leveransbesked från Luftfartsverket om inflygningsrutinerna (pdf 229 kB) 

    Länk till Svenskt Ambulansflygs webbplats

  • Varför säger Uppdrag granskning att det inte går att landa med ambulansflyg?

    Dagens regelverk tillåter inte landning av de ambulansflyg som används idag i Västervik. Uppdrag granskning har fått sin information från ett av företag som flyger ambulansflyg idag. Det pågår just nu en ny upphandling där de nya reglerna ska gälla, vilket möjliggör landning av ambulansflyg på andra sätt. Uppdrag granskning har valt att enbart beskriva hur det fungerar idag, även om vi gett UG all information och underlag om hur det kommer att fungera då kommunens investeringar på flygplatsen står klara från våren 2019.

    Powerpoint från Transportstyrelsen om de nya inflygningsrutinerna (pdf 3,1 MB)

    E-post med leveransbesked från Luftfartsverket om inflygningsrutinerna (pdf 229 kB) 

    Länk till Svenskt Ambulansflygs webbplats

  • Vilka planer finns för fortsatt utveckling av flygplatsen?

    Det finns idag ingen långtgående strategi för utvecklingen av flygplatsen men i Vision 2030 kvarstår målen att vi ska bidra till förkortade restider till och från kommunen samt att verka för fortsatt förbättrade kommunikationer med omvärlden. Inget talar hittills för att vi ska avveckla vår flygplats. Istället underhåller vi den och utvecklar den efter bästa förmåga.

  • Vilka typer av flygplan kommer att kunna starta och landa på flygplatsen?

    Många flygplanstyper kommer att kunna landa på Västerviks flygplats när arbetet är klart. Några exempel: I stort kan man säga alla enmotoriga kolv- eller turbinplan som Piper, Cessna och Mooney kommer att kunna landa.

     

    Dessutom kommer tvåmotoriga plan, flera av typen Beech, Pilatus, Cessna, Dash 7, Bombardier Dash 8, samt till och med i vissa fall SAAB 340 (dock ej med full last).

  • Har kommunen använt flygplan på Västerviks flygplats som sitt eget flygbolag och är det tillåtet?

    Nej, kommunen har inte använt flygplan på Västerviks flygplats som något eget flygbolag.

     

    Kommunen har delfinansierat flygbränsle vid flygturer då personer med flygcertifikat behövt så kallad flygtid och kunnat flyga till och från olika flygplatser i både Sverige och utomlands med personer från kommunens sittande ombord. Regelverket medger för piloter med tillgång till flygplan att ta med passagerare som piloten känner på flygturer och det är tillåtet för piloten att få medfinansiering av flygbränslet av den som flugit med på turen utan att det för dens skull ska kallas kommersiell flygverksamhet eller ”svartflyg”.

     

    Den juridiska gransknings som advokatfirman Gärde & Partners har genomfört tittade extra på denna fråga och kom fram till att kommunen inte har begått något formellt fel i samband med dessa flygturer och att kommunen inte har haft någon plikt att undersöka regelverk kring de turerna. Likväl har kommunen beslutat sig för att inte flyga på detta sätt något mer i fortsättningen.

    Advokatfirman Gärde & Partners rapport ”Granskning med anledning av uppgifter som framkommit vid Sveriges Televisions granskning av Västerviks kommun” (pdf 1 MB)

  • När sänds Uppdrag Granskning från Västervik?

    Den plan som kommunen fått presenterad för sig innehåller ett första program om Slottsholmen onsdag 14 mars och ett andra program om utbyggnaden av flygplatsens landningsbana onsdag 21 mars.

  • Totalt sett, har Västerviks kommun på felaktigt sätt gynnat Björn Ulvaeus och ALM Equity i arbetet med att möjliggöra en byggnation på Slottsholmen i Västervik?

    Ingenting varken i Uppdrag Gransknings program (eller i den oberoende juridiska granskning som Gärde & Partners har genomfört av samma material som SVT granskat) visar på att kommunen skulle ha gjort några formella fel i hanteringen av Slottsholmen, specifikt i samband med försäljningen av fastigheten, beslutandet av detaljplan och exploateringsavtal, samt själva genomförandet av byggprojektet.

    Kommunens övertygelse är att vilken exploatör som helst som kommit till kommunen med ett lika intressant förslag och lika stora möjligheter att förverkliga dem skulle ha fått likadan behandling. Att Björn Ulvaeus är en internationellt känd person som dessutom har en historisk koppling till både staden och platsen Slottsholmen har självklart inte haft negativ betydelse för bedömningen att han är trovärdig och engagerad i att resultatet ska bli bra, men ingen har kunnat visa att det är det som är själva skälet till att just han fick chansen att exploatera denna tomt.

  • När köpte Björn Ulvaeus Slottsholmen 1?

    Björn Ulvaeus köpte tomträtten till fastigheten Slottsholmen 1 i maj 2010. Som tomträttsinnehavare fick Björn Ulvaeus erbjudande om att köpa hela fastigheten av Västerviks kommun i augusti 2010.

  • Av vem köpte Björn Ulvaeus Slottsholmen 1?

    Tomträtten till fastigheten köpte Björn Ulvaeus av Föreningen Visan. Friköpandet av tomträtten köpte Björn Ulvaeus av Västerviks kommun.

  • Vad är en tomträtt?

    En tomträtt till en fastighet är en ägandeform som gör att ägaren av tomträtten äger byggnaden, men inte själva fastigheten som byggnaden står på. 

    Läs mer om tomträtt på Wikipedia

  • Varför sålde Västerviks kommun fastigheten Slottsholmen 1 till Björn Ulvaeus?

    Alla ägare av tomträtter har ett stående erbjudande om att friköpa kommunala tomträtter. Det fanns inte vid tidpunkten någon som anförde något skäl till varför tomträtten för Slottsholmen 1 skulle hanteras annorlunda. Det har fortfarande inte anförts några hållbara argument till varför Västerviks kommun inte borde ha följt praxis vid friköpandet av just denna tomträtt.

     

    Dessutom är det viktigt att komma ihåg att kommunens ledning både vid detta tillfälle och fortsatt igenom hela processen har ställt sig positiv till planerna för byggnation på Slottsholmen. Framtidsvisionen för området har delats av både kommun och näringsliv.

  • Fanns det vid något tillfälle en möjlighet för Västerviks kommun att köpa Slottsholmen 1 för att själv kunna bestämma framtida exploateringar på platsen?

    Kommunen skulle i så fall ha behövt köpa restaurangbyggnaden med tomträtten av tomträttens tidigare ägare. Någon sådan politisk vilja fanns inte före Föreningen Visan köpte tomträtten av restaurangens tidigare ägare och inte heller när Föreningen Visan sålde tomträtten till Björn Ulvaeus. Det finns inte heller någon förköpsregel som innebar att kommunen på något sätt kunde kräva att få köpa Slottsholmen, utan dessa affärer är helt beroende på att köpare och
    säljare kommer överens.

  • Varför stod det att ”Björn Ulvaeus förvärvar fastigheten Slottsholmen 1 av Föreningen Visan” i ett pressmeddelande från Västerviks kommun 20100510 och i en avsiktsförklaring som kommunstyrelsen beslutade att ställa sig bakom 20100509?

    Kommunen skickade ett pressmeddelande om att Björn Ulvaeus köper Slottsholmen 10 maj 2010.

     

    Kommunen har av allt att döma använt en felaktig terminologi vid författandet av ovan nämnda pressmeddelande. Korrekt ordalydelse borde ha varit ”Björn Ulvaeus förvärvar tomträtten till fastigheten Slottsholmen 1 av Föreningen Visan”.

     

    I sak förändrar dock inte felskrivningen någon del av den juridiska beslutsgången kring köpet av Slottsholmen. Att äga en tomträtt till en fastighet ger i mångt och mycket samma rättigheter till fastigheten som att faktiskt äga fastigheten. Skillnaden mellan att äga en tomträtt till en fastighet och att äga själva fastigheten skulle kunna beskrivas som att kostnaden för ägandet betalas i delar till fastighetens ägare i så kallad tomträttsavgäld istället för att ägaren av tomträtten köper fastigheten en enda gång. När sedan den för Västerviks kommun juridiskt viktiga delen av affären görs upp – när Björn Ulvaeus friköper tomträtten till fastigheten Slottsholmen 1 – den 23
 augusti samma år använder parterna också rätt terminologi, vilket är viktigt.

    Relaterade dokument

    Pressmeddelande: Björn Ulvaeus ger Västervik ett landmärke, pdf 211 kB

    Avsiktsförklaring, pdf 17,3 kB

  • Varför ville Björn Ulvaeus friköpa tomträtten för Slottsholmen 1?

    Frågan bör ju snarare ställas till köparen, men generellt sett är det vanligt att exploatörer i stora byggprojekt hellre äger sin fastighet än att bara äga tomträtt för att ha maximal rådighet om sin utveckling på platsen. Det kan ha med möjligheter till framtida nya fastighetsbildningar att göra, exempelvis.

  • Kunde Västerviks kommun ha sålt Slottsholmen 1 till någon annan än Björn Ulvaeus?

    Nej.

     

    En tomträtt kan endast friköpas av ägaren av tomträtten. Det fanns ingen möjlighet för Västerviks kommun att sälja fastigheten till någon annan köpare. Den som påstår motsatsen behöver läsa på mer om ägandeformen tomträtt.

     

    Även advokatfirman Gärde & Partners säger att ”det inte har funnits någon skyldighet för kommunen att tillämpa lagen om offentlig upphandling i någon del av försäljningen eller exploateringen av Slottsholmen”.

  • Kan både Björn Ulvaeus och Västerviks kommun äga fastigheten Slottsholmen 1 samtidigt?

    Nej det går inte. En ägare av en tomträtt till en fastighet är inte  fastighetsägare. Fastighetsägare är den part som tar betalt av en tomträttsinnehavare med årlig tomträttsavgäld. Fastigheten Slottsholmen 1 ägdes av Västerviks kommun fram till det datum då tomträtten friköptes.

  • Vad betalade Björn Ulvaeus för fastigheten Slottsholmen 1?

    Vad Björn Ulvaeus betalade för tomträtten till fastigheten Slottsholmen 1 till Föreningen Visan vet
    inte Västerviks kommun, det var inte en affär som kommunen var delaktig i.

     

    Björn Ulvaeus betalade 750.000 kronor till Västerviks kommun vid friköpandet av tomträtten.

  • Hur beräknades kommunens pris för fastigheten Slottsholmen 1?

    Priset följde den praxis som Västerviks kommun inarbetat under lång tid. Endera ska priset baseras på aktuellt taxeringsvärde för fastigheten, eller så ska priset baseras på aktuellt tomträttsavgäld (avgiften som tomträttsinnehavaren betalar till fastighetsägaren, i detta fall kommunen). Den årliga tomträttsavgälden för den aktuella fastigheten Slottsholmen 1 var 67.000 kr vid tidpunkten och enligt praxis skulle fastighetspriset ha blivit tio gånger avgälden, det vill säga 670.000 kronor. Eftersom det inte fanns någon aktuell taxering för fastigheten kom parterna överens om att basera beräkningen på drygt elva tomträttsavgälder istället.

  • Fanns några skäl för att ta ett annat pris än det som räknades fram?

    Det är upp till de två parterna att komma överens om ett pris. Fastighetsägaren kan inte tvinga ägaren av tomträtten till fastigheten att friköpa tomträtten och resultatet av en utebliven överenskommelse skulle för det första ha blivit att kommunens tomträttsavgäld hade fakturerats till gällande 10- eller 20-årsperiod tog slut. Vid den tidpunkten hade en ny, eventuellt högre, tomträttsavgäld räknats fram. Den oberoende juridiska granskningen, som advokatfirman Gärde & Partners har genomfört på uppdrag av kommunstyrelsen, visar att Västerviks kommun borde ha tagit fram en oberoende bedömning av vad fastigheten var värd vid tidpunkten eftersom det inte fanns något aktuellt taxeringsvärde. Kommunen kommer att ta det rådet i beaktande inför framtida eventuella friköp av tomträtter, men det är inte säkert att en sådan process faktiskt innebär att friköpspriset blir högre.

     

    Vid tidpunkten fanns en detaljplan som tillät centrumändamål (och därmed restaurangverksamhet) i ett fåtal våningars byggnadshöjd på platsen. Dessutom stod ett fallfärdigt hus på tomten som behövde rivas och därefter behöver marken saneras och göras tillgänglig för ny verksamhet. En komplicerande faktor var att fastigheten står på en historiskt värdefull plats, vilket normalt medför att arkeologiska undersökningar skulle krävas med osäkerhet kring framtida exploateringskostnader.

     

    Att i detta läge beräkna ett pris baserat på framtida eventuella detaljplaners möjligheter för fastigheter hade inte varit möjligt, bedömde kommunen både då och idag.

     

    Att spekulera kring vad resultatet hade blivit om Västerviks kommun hade hävdat att priset skulle baseras på någon annan beräkningsgrund än de som användes som praxis känns svårt i efterhand. Men eftersom det är vanligt att en fastighetsexploatör inte startar sitt detaljplane- eller projekteringsarbete inför ett byggprojekt förrän fastighetsägandet är säkrat är det fullt möjligt att det aldrig hade byggts något nytt hus på Slottsholmen om inte friköpandet hade genomförts.

  • Har Uppdrag Granskning och Västerviks-Tidningens ledarskribent rätt i att priset för fastigheten var alldeles för lågt?

    Nej Västerviks kommun anser inte att det finns belägg för att säga att priset på fastigheten blivit för lågt. Att ägaren av tomträtten – enligt praxis – hade rätt att friköpa sin tomträtt för en schablonberäknad summa har ingen visat var fel och därmed har Björn Ulvaeus inte gynnats på ett otillbörligt sätt i denna affär.

     

    Hade friköpet av tomträtten genomförts efter att nya detaljplanen med byggrätt i flera våningar med bland annat bostäder och annan verksamhet vunnit laga kraft, då hade priset bedömts på ett annat sätt. Men kommunen hade ingen möjlighet att invänta ett sådant nytt läge för att kunna ta ett högre pris utan att bryta mot inarbetad praxis. Det är inte ens säkert att någon sådan ny detaljplan ens hade tagits fram om friköpandet av fastigheten hade stoppats i det tidigare läget.

  • Hur kom det sig att den första detaljplanen revs upp av Länsstyrelsen i Kalmar län och varför hade kommunen och länsstyrelsen olika syn på frågan?

    Denna detaljplan omarbetades i flera steg, förslag från exploatören ansågs av kommunens planarkitekter vid flera tillfällen påverka riksintresset för kulturminne och stadens silhuett i allt för hög grad.

     

    I slutändan fick det så kallade riksintresset för kulturminne runt Stegeholms slottsruin intill Slottsholmen stor betydelse för den första detaljplanen och länsstyrelsen rev upp beslutet som kommunfullmäktige fattat. Västerviks kommun tolkade ändå inte detta som att riksintresset lagt en död hand över alla möjligheter till utveckling i området och ställde sig positiv till att göra ett nytt försök med en detaljplan som påverkade stadens silhuett på ett mindre kraftfullt sätt.

     

    Detta var och är en viktig principiell fråga för Västerviks kommun. Ska Västerviks kommuns politiker ha rådighet över stadens utveckling, eller ska myndighetspersoner utanför kommunen ha det?

  • Vilka kostnader hade Västerviks kommun för denna första detaljplan?

    Budgeterad kostnad för denna detaljplan var 182.000 kronor och ursprungliga överenskommelsen var att Slottsholmen själva skulle stå för hela kostnaden. Plankostnadsavtalet mellan exploatören och Västerviks kommun angav att halva plankostnaden skulle faktureras till exploatören efter att detaljplanen hade vunnit laga kraft. Eftersom denna detaljplan aldrig vann laga kraft utan revs upp fick kommunen betala halva kostnaden för detta detaljplanearbete, det vill säga 91.000 kronor.

  • När beslutade Västerviks kommun att en ny detaljplan skulle gälla för området kring Slottsholmen?

    Ett knappt år efter att första detaljplanen hade rivits 10 oktober 2011 upp bestämde sig fastighetsägaren för att inleda arbetet med en ny detaljplan. Den nya detaljplanen lades fram för beslut i kommunfullmäktige 27 maj 2013
.

     

    Även denna detaljplan överklagades till Länsstyrelsen i Kalmar län och överklagades ända till sista instans Mark- och miljööverdomstolen. Där avslogs dock överklagan och detaljplanen för Slottsholmen vann laga kraft 25 oktober 2013
.

    Relaterat dokument

    Antagande av detaljplan för Slottsholmen 1 m.fl. kommunfullmäktige 20130527 (pdf, 136 kB)

  • Varför infördes möjligheten att bygga bostäder i detaljplanen?

    Det är i grunden exploatören som begär en ändring av befintlig detaljplan utifrån hur man vill utveckla platsen. Ambitionen har hela tiden varit att bygga andelslägenheter. För att kunna belåna andelslägenheterna krävdes enligt exploatören ett B som beteckning i detaljplanen. (B står för bostäder) Det var utifrån detta argument som ett B infördes i detaljplanen. I och med detta blev det också möjligt att ha bostadsrätter på tomten.

     

    Efter detta har exploatören valt att sälja fastigheten till en nybildad bostadsrättsförening.

  • Vilka kostnader har Västerviks kommun stått för i framtagandet av den andra detaljplanen?

    Första halvan av plankostnaden 25.000 kronor fakturerades vid inledningen av planprocessen. Cirka 25.000 kronor återstår att fakturera för plankostnaden, men hela summan ska faktureras till Slottsholmen. Det finns en delkostnad för ett antikvariskt planeringsunderlag som också ska vidarefaktureras till Slottsholmen på cirka 100.000 kronor (de delar av detta planeringsunderlag som inte vidarefaktureras till Slottsholmen gäller andra delar av centrala Västervik än just Slottsholmen).

  • Varför har inte Västerviks kommun fakturerat alla överenskomna kostnader för planarbetet som det plankostnadsavtal som kommunen och fastighetsägaren kommit överens om?

    Eftersom kommunen hade personalomsättning just under tiden som planen överklagades fanns inte faktureringsuppgiften hos de nya planarkitekter som kommit på plats när detaljplanen senare vann laga kraft.

     

    Denna uppgift upptäcktes av Svt i granskningen och kommunen är tacksam för att detta faktum framkommit. Kommunen har också förändrat i rutinerna för att inte en liknande situation ska kunna inträffa igen. Fakturan kommer att skickas inom kort.

  • Varför tecknas ett exploateringsavtal?

    Kommunen tecknar normalt sett exploateringsavtal med exploatörer för att i förväg reglera vem som ska betala kostnader för iordningsställande av kommunal allmän platsmark (parker, gator, gång- och cykelvägar, med mera).

     

    Ett exploateringsavtal tas enbart fram i samband med att en ny detaljplan tas fram.

  • Vad ingår i exploateringsavtalet som Västerviks kommun och Slottsholmen undertecknar i samband med beslutet om detaljplanen?

    Exploateringsavtalet mellan Västerviks kommun och ALM Equity/Björn Ulvaeus anger att exploatören bland annat ska bygga ett hus med restaurang och lägenheter, gångväg, parkeringsplatser, brygganläggningar, samt ett flytande hotell i anslutning till den stora huvudbyggnaden.

     

    Exploateringsavtalet anger även att Västerviks kommun ska stå för insatser när det gäller infrastruktur i området. Avtalets giltighetstid gäller fram till oktober 2018. Ingen av parterna kan föra talan om avsteg mot ingånget avtal förrän avtalets utgångsdatum.

    Relaterat dokument

    Exploateringsavtal Slottsholmen (pdf, 864 kB)

  • Vad anger exploateringsavtalet att Västerviks kommun ska stå för i arbetet kring Slottsholmen?

    Kommunen åtar sig att:

    • Flytta den så kallade Brovaktarstugan som stod på Slottsholmen.
    • Utföra arkeologisk undersökning och eventuell sanering av närliggande kommunal mark som senare ska säljas till exploatören.
    • Att anlägga nya parkeringsplatser i anslutning till Skeppsbrokajen.
    • Att anlägga en gångväg från statyn Spejande Sjömannen intill Lilla Strömmen till Slottsholmen.
    • Kommunen tar halva kostnaden för flytt av gästhamnens brygga.

     

    I samband med att exploateringsavtalet undertecknas uppskattades kommunens kostnader för dessa åtgärder till 4,55 miljoner kronor.

  • Har Västerviks kommun tagit på sig en onaturligt stor och kostsam arbetsinsats i exploateringsavtalet för Slottsholmen 1 i jämförelse med exempelvis andra stora exploateringar?

    Kostnaderna för exploateringsavtalet är en liten del av en större satsning på stärka stråket från Lilla Strömmen till Kulbacken. Åtgärderna som omfattas innehåller bland annat nya bryggor mot Skeppsbrofjärden, ny gång- och cykelväg längs Gamlebyviken, soldäck längs Gamlebyviken, iordningställande av området kring slottsruinen, konstnärlig utsmyckning vid slottsruinen, toalettbyggnad vid slottsruinen. Av hittills budgeterade 28 miljoner kronor ingår cirka 2,5 miljoner som direkt kan kopplas till kostnader för att bygga nytt hus på Slottsholmen.

     

    Exploatören har lagt ner cirka 6 miljoner kronor för att bygga en allmän gångväg runt Slottsholmen ut mot Skeppsbrofjärden. Gångvägen kommer att överföras till kommunen efter slutbesiktning.

  • Om det finns en tomtvärdering som säger att fastigheten är värd 7,2 – 10 miljoner kronor efter att nu gällande detaljplanen vunnit laga kraft, varför påstår kommunen ändå att priset för fastigheten inte varit för lågt?

    Vi tar ett resonemang om fastighetsvärdet till för säkerhet skull. Det är lite som att titta på en rättad tipsrad och därefter kritisera en spelare för att den inte visste vad alla resultat i den gångna lördagens fotbollsomgång skulle bli. 

    Vid tidpunkten då tomträtten friköptes hade inte fastigheten ännu det värdet. Då hade inte varken den första beslutade detaljplanen som senare revs upp ännu tagits fram och heller inte den andra som kom att beslutas och vinna laga kraft heller arbetats fram. Inga arkeologiska utgrävningar och saneringar hade ännu inletts på fastigheten och all teknisk projektering var i sin absoluta linda för området. Stora ekonomiska insatser har efter friköpandet av tomträtten lagts ner på att fastigheten ska kunna få det högre värderade värdet.

    Det går inte att säga att fastigheten vid tidpunkten för friköpandet av tomträtten var värd 7,2-10 miljoner kronor. Vid tidpunkten för friköpandet var tomträtten värd exakt så mycket som köpare och säljare kommer överens om. Hade köparen tyckt att priset var för högt hade tomträttsinnehavaren bara avvaktat och fortsatt att betala sin tomträttsavgäld på 67.000 kronor per år. Och dessutom hade eventuellt inte ägaren av tomträtten vågat inleda någon exploatering för fastighten över huvud taget, om han inte också ägde själva fastigheten. Då hade heller inte fastighetens värde ökat till de värderade summorna.

  • Blir det något hotell på Slottsholmen?

    Det är både för tidigt att döma av om det kommer att finnas ett flytande hotell på platsen i slutet av oktober 2018. Det är därmed för tidigt för kommunen att agera i frågan. Björn Ulvaeus har signalerat att det kommer att finnas boutiquehotellrum i Slottsholmen på de nedersta våningarna i de nybyggda husen.

     

    Om det inte blir den andel hotellrum av totala byggrätten på Slottsholmen som exploateringsavtalet anger (29% om man räknar ihop de olika byggrätterna) så är det ett avsteg mot ingånget avtal och något som parterna i så fall måste reda ut när avtalstiden löpt ut. Det finns en lydelse i exploateringsavtalet om vad som händer om respektive part inte fullgjort sina åtaganden. Hur exakt kommunen ska agera i frågan är inte Västerviks kommun redo att redogöra för just nu.

  • Kan Västerviks kommun kräva ekonomisk kompensation för avtalsbrott om inte exploatören bygger något hotell på Slottsholmen?

    Det är för tidigt att svara på eftersom avtalstiden inte ännu löpt ut, men generellt kan man säga att kommuner inte i första hand tecknar exploateringsavtal med exploatörer för att säkerställa att de garanterat kommer att slutföra alla sina möjliga byggplaner i en exploatering. Ett exploateringsavtal tecknas för att i detalj avgöra vilka satsningar som kommunen och exploatören ska stå för i genomförandet av en ny detaljplan.

  • Kommunens åtaganden i exploateringsavtalet har blivit dyrare än beräknat hävdar Uppdrag Granskning, varför då?

    Omständigheter som inte har varit kända vid kalkyleringstillfället skulle kunna sammanfatta skälen.

     

    Framför allt var underlaget för att bygga en gångbana på ena sidan av den befintliga bron över Stora Strömmen undermåligt. Den kalkylerade summan på två miljoner kronor för att bygga den konstruktionen räckte inte till, just nu pekar det mesta på att kostnaden slutar på runt 6 miljoner kronor.

  • Har kommunens åtaganden kring Slottsholmen blivit ”mycket dyrare”, som Uppdrag Granskning påstår?

    Kostnaden kommer sannolikt att bli högre än vad som hittills budgeterats.

     

    Fördyringen av den totala investeringen i området kring Slottsholmen ligger på cirka 5 miljoner kronor av den totala budgeterade investeringen på 29 miljoner kronor. Alla har självklart rätt att bilda sig en egen uppfattning om det är en mycket stor fördyring eller inte, men det finns naturliga förklaringar till varför ingående delar blivit dyrare.

     

    Dels är det gångbron över Stora Strömmen som var felkalkylerad i ursprungliga underlaget och dessutom finns en fördyrande faktor som uppstod under byggnationen av bryggkonstruktionen mot Gamlebyviken då en lastbil och grävmaskin gled ner i viken. Förstärkningsåtgärder och säkerhetsarbete, samt  andra fördyrande kostnader göra att slutsumman för kommunens åtgärder i området kring Slottsholmen borde bli ungefär 6 miljoner kronor dyrare än kalkylerat.

     

    Kommunstyrelsen kommer också att få ett beslutsförslag för godkännande av kompletterande investeringsmedel för att klara totalkostnaden.

  • Har kommunens styrande politiker fått signalerat på ett korrekt sätt om att delar av kommunens kostnader blivit dyrare än kalkylerat?

    När ett investeringsprojekt blir dyrare än kalkyl finns särskilda mått och steg som ska tas av ansvariga tjänstemän. Tidpunkten för när dessa åtgärder ska vidtas har inte passerats ännu när detta skrivs och kommunstyrelsen kommer att få en noggrann genomgång vid nästa bokslutsdragning, precis enligt regelverket.

     

    Man kan lägga till att ett investeringsbeslut av den här storleken har många delsummor som ibland fördyras och ibland blir billigare än kalkylerat. Kommunstyrelsens förvaltning ser alltid till att försöka hålla totalbudget för ett investeringsärende genom att hålla nere övriga kostnader om någon del stiger. Det är inte ett hållbart sätt att arbeta med investeringar om varje fördyring i varje del ska medföra att projektet pausas i väntan på kompletterande investeringsbeslut.

  • Uppdrag Granskning hävdar att det är svårt att få insyn i exakt vad olika delar av Slottsholmenprojektet har kostat kommunen, stämmer det?

    Alla som byggt om hemma förstår att så länge ett byggprojekt pågår kan det vara svårt att varje enskild dag svara exakt hur mycket pengar som gått åt och om någon ytterligare del kan komma att bli fördyrad under slutförandet. När projekten slutförts kommer en slutredovisning självklart att sammanställas och rapporteras. 

     

    Utlämnande av offentliga allmänna handlingar är en viktig beståndsdel i den svenska offentlighetsprincipen som ska göra det möjligt för medborgare att få insyn i vad skattepengar används till. Västerviks kommun har lämnat ut många hundra handlingar i den här granskningen. Att det kan vara svårt att få sekundsnabb överblick över samtliga handlingar och deras innehåll är naturligt när det handlar om så många handlingar.

     

    Vid förfrågningstillfället fanns det ett tekniskt problem i kommunens ekonomisystem som försvårade framtagandet av en större mängd fakturor vid ett och samma tillfälle. Kommunen arbetar med en lösning och siktar på att problemet ska vara åtgärdat inom kort. 

     

    Noggrannhet när det gäller hur skattepengar används är viktigt för Västerviks kommun.

  • Hur kommenterar kommunen de slutsatser som Advokatfirman Gärde & Partners drar i sin oberoende utredning?

    Kommunledningen har överlämnat utredningen med slutsatser och rekommendationer till kommunstyrelsen och advokatfirmans utredning får egentligen stå för sig själv utan vidare kommentarer från kommunledningen.

    Relaterat dokument

    Advokatfirman Gärde & Partners rapport ”Granskning med anledning av uppgifter som framkommit vid Sveriges Televisions granskning av Västerviks kommun”, pdf 1 MB

  • Har fel begåtts i samband med utlämnande av offentlig handling?

    Ja. I samband med granskningen så har kommunstyrelsens andre vice ordförande felaktigt dolt två meningar i utbegärda e-postmeddelanden mellan honom själv och Björn Ulvaeus. E-postmeddelandena handlade om ett affärsförslag om hotell på en angränsande tomt, Tändstickan 7 där han enligt egen utsago förmedlat en kontakt åt två privata företagare.

     

    Meningarna som raderades var:

    ”OBS! Kommunen är inte delaktig i detta” och ”Varken ditt eller mitt namn nämns”.

  • Hur ser Västerviks kommun på ifall allmänna offentliga handlingar manipuleras före utlämnande?

    Det ser kommunen mycket allvarligt på och är något som inte varken är tillåtet eller som är förenligt med Västerviks kommuns syn på öppenhet och transparens som också styrs i kommunens beslutade kommunikationspolicy. Allmänheten ska kunna lita på att allmänna handlingar är korrekta när de lämnas ut.

  • Vad har advokatfirman dragit för juridiska slutsatser av de två manipulerade e-postmeddelandena?

    Eftersom advokatfirman hittar ”anledning att ifrågasätta att hanteringen har varit korrekt”, så ger man samtidigt exempel på möjliga rättsliga konsekvenser som hanteringen kan medföra. Det ena är att Justitieombudsmannen JO kan öppna ett granskningsärende och kan ge kritik både åt kommunen och kommunstyrelsens andre vice ordförande. Det andra är att utlämnandet av manipulerade offentliga handlingar kan bedömas som tjänstefel enligt Brottsbalken 20 kap 1§.

  • Vad har advokatfirman föreslagit att Västerviks kommun ska vidta för åtgärder med anledning av de två manipulerade e-postmeddelanden?

    Förslaget från advokatfirman är dels att kommunstyrelsen själv får avgöra om kommunen bör anmäla tjänstefelet. Advokatfirmans andra förslag är att kommunen bör ta fram ett förslag till förenklande av rutin för utlämnande av allmänna handlingar och att det är viktigt att en ny sådan rutin blir väl förankrad i organisationen.

  • När kommer kommunstyrelsen att behandla frågan om Advokatfirman Gärde & Partners juridiska utredning?

    Kommunstyrelsen har fått ta del av den juridiska utredningen och det står kommunstyrelsen fritt att ta upp frågan till behandling om och när styrelsen vill.

  • Hur kommer Västerviks kommun att agera mot kommunstyrelsens andre vice ordförande med anledning av de manipulerade e-postmeddelandena?

    Det är upp till kommunstyrelsen att besluta hur den vill agera.

  • Hur långt har processen gått i arbetet med att bygga hotell på fastigheten Tändstickan 7?

    Än så länge finns endast en ansökan om start av en detaljplaneprocess inlämnad från fastighetens nya huvudägare Investervik. Ett inledande planprogram är just nu under framtagande för ett stort område mellan Notholmen, tändsticksområdet, och Kulbacken. I den stora process som leder fram till förändrad detaljplan (som i sin tur leder fram till möjligheter för förändrad användning och byggrätt på en fastighet) är ett planprogram det första steget.

Kontakt kring frågor om webb, press och extern kommunikation

Kontakta kommunikatörerna

Johan Jensen, strategisk kommunikatör
0490-25 40 37
johan.jensen@vastervik.se

Fredrik Blom, kommunikatör
Press, digital media
0490-25 40 19, 0702-19 50 92
fredrik.blom@vastervik.se

Phia Bergdahl, kommunikatör
Grafisk profil, webb, intranät
0490-25 40 18
phia.bergdahl@vastervik.se

Cecilia Hedlund, kommunikatör
Grafisk profil, webb, intranät
0490-25 45 95
cecilia.hedlund@vastervik.se

Sara Nordling, kommunikatör
Integrationsfrågor, sociala medier, webb
0490-25 45 23
sara.nordling@vastervik.se

Ansvarig förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

vasterviks.kommun@vastervik.se

Ansvarig nämnd

Kommunstyrelsen
593 80 Västervik

Besöksadress: Fabriksgatan 21

0490-25 40 00

kommunstyrelsen@vastervik.se

Kontakta Västerviks kommun

(Om du vill vara anonym kan du välja att inte fylla i din e-post. Observera att du då inte kan få något e-postsvar från oss.)